Tre av väggarna på parkeringshuset Anna i centrala Malmö är täckta av gröna växter och blommor. Det är en av de gröna stadslösningar som testas i projektet Blue Green City Lab.
– Syftet är att inspirera till nya lösningar när det gäller återanvändning av vatten och att få in mer natur i staden, säger Juliet Leonette, miljöutredare på miljöförvaltningen och projektledare för Blue Green City Lab.
Håller temperaturen nere
I takt med att klimatet förändras behöver städer både bli grönare och bättre på att ta hand om vattnet.
– Det håller nere temperaturen, det renar luften och bidrar till den biologiska mångfalden. Och det ökar välbefinnandet – vi trivs bättre i gröna miljöer, säger Julet Leonette.
I projektet samarbetar Malmö stad med fem andra aktörer för att testa och utvärdera hur blågröna lösningar fungerar i stadmiljön.
– I de gröna väggarna mäter vi till hur mycket regnvatten som går åt för att vattna väggarna och hur mycket färskvatten som måste tillföras, vi mäter också temperatur och buller, vi inventerar insekter och tittar på estetiken, alltså hur det ser ut.
Stadsdelen Augustenborg i Malmö lyfts ofta fram som exempel på hur våra städer behöver klimatanpassas. Här inleddes en grön omställning redan i slutet av 90-talet. Stadsdelen har bland annat gröna tak, fler gröna ytor och ett öppet dagvattenssytem som kan ta emot stora mängder vatten.
Grön omställning
Med klimatförändringarna väntas skyfallen bli fler. Det värsta skyfall som drabbat Malmö föll i augusti 2014 och delar av Malmö fick ta emot 100 millimeter regn på 24 timmar.
– Augustenborg var en av de delar som klarade skyfallet bäst tack vare grönskan och det öppna dagvattensystemet.
Skyfallet vållade trafikkaos, översvämningar och elavbrott.
– Konsekvensen av det skyfallet har fått arbetet med klimatanpassning att skyndas på ytterligare.
Tanken är att de lösningar som testats och utvärderas ska kunna användas av fastighetsägare och bostadrättsföreningar som vill klimatanpassa sina fastigheter och gårdar.