Som ett sjunket skånskt Atlantis breder de ut sig under havsytan, de förstelnade resterna av bottengyttja från Verkeån. Den hårda gyttjan är i princip det enda som finns kvar av det forntida landskap där människor började slå sig ner under jägarstenåldern för cirka 9000 år sedan.

– Förutsättningarna var goda. Klimatet var en bra bit varmare än dagens och här fanns gott om fisk och vilt att jaga, berättar Anton Hansson, dykande doktorand i kvartärgeologi vid Lunds universitet.

Ett av fynden som gjorts är en nästan 9000 år gammal hacka i älghorn, utskuren med förbluffande konstfä

rdighet och  försedd med ett band av gåtfulla streckinskriptioner.

– Vi vet inte vad strecken betyder. Det kan handla om allt från ett barns lek till någons sätt att räkna, säger Anton Hansson.

Världens äldsta fiskeredskap

Möjligen har hackan använts för att montera fiskfällor. Flera sådana fällor, världens äldsta bevarade fiskeredskap, har hittats i området.

De sinnrikt konstruerade fällorna, en sorts burar av hasselgrenar, är intressanta av flera skäl. De visar att platsen beboddes under längre tider – och de visar att man jobbade tillsammans.

Anton Hansson och hans forskningskolleger hoppas genom denna första mer systematiska kartläggning av ett undervattenslandskap kunna bidra till att myndigheter och andra får upp ögonen för, som det heter, ett av Sveriges absolut äldsta men minst utforskade kulturarv.

– Vi vet att det rimligen måste finnas andra liknande stenålderssamhällen som döljer sig under havsytan.

Förutsättningarna finns längs kustlinjen i framför allt Skåne och Blekinge, men möjligen ända upp till en brytpunkt ungefär vid Kalmar.