Svenskarnas tandhälsa blir allt bättre, enligt en lägesrapport för 2015 från Socialstyrelsen. Men det finns undantag. Socioekonomiska faktorer har stor betydelse och bland de grupper som har sämst tänder – arbetslösa, personer med sjukpenning och invandrare – har situationen inte förbättrats sedan 2004. Snarare tvärtom.

– Det beror också på att vi får in människor från andra länder som har väldigt dålig tandstatus och kunskap om tandvård och kanske aldrig gått till tandläkaren, säger Björn Axtelius vid Malmö högskola.

Utbildning viktig faktor

Många har helt enkelt inte råd. Även om högkostnadsskydd finns är det ett karensbelopp på 3 000 kronor, och du måste ändå betala hälften av kostnaden upp till 15 000 kronor. Men det finns också en kunskapsaspekt och enligt Axtelius är utbildning den starkaste skyddsfaktorn mot dålig tandhälsa.

– Sedan känner många inte till att det finns tandvårdsstöd och försäkring mot höga kostnader, och nödvändigheten och nyttan att gå till undersökning är det nog inte alla som känner till, säger han.

Sämre livskvalitet

Skandinaviska studier har pekat på en lång rad tandhälsoproblem för utsatta grupper. Det handlar om karies, tandlossningssjukdomar och att tänder saknas.

– Livskvaliteten försämras för de här personerna. En mun man inte tar hand om leder till infektioner som gör att du får funktionsförlust. Det bidrar också till att du fungerar sämre socialt sätt. Det är inte så lätt att leva med ett reducerat bett där du tappat tänder, säger Björn Axtelius.