– Lönen är en del. Man måste få känna att man är värdesatt men det är också viktigt med en rimlig arbetsbelastning, säger Marita Frostemark, socionom som i dag arbetar för ett bemanningsföretag.
För ett år sedan sa hon upp sig efter att ha arbetat i sju år som anställd socialsekreterare i en kommun i Skåne.
– Jag tyckte det var dags att göra något annat och samtidigt kände jag en stark slitenhet eftersom man har ett oerhört tungt ansvar för sina ärenden, säger hon.
”Kan lämna när jag är klar”
I dag arbetar hon som bemanningsanställd i Kristianstad kommun.
– Jag kommer in och får ett antal ärenden och kan börja jobba från första sekund utan att bli störd och sedan kan jag bara lämna när jag är klar.
Men detta ställer till det för kommunerna som har fått svårt att tillsätta utannonserade tjänster. Kristianstad kommun har haft två annonser ute.
– Vi har inte kunnat fylla de antal tjänster vi skulle behöva få in på socionomer som skulle jobba som socialsekreterare. Vi har också haft personalomsättning och därför har vi behövt gå ut med en ny annons, säger Merete Tillman som är förvaltningschef på Arbete- och välfärdsförvaltningen i Kristianstad kommun.
Hyrsocionomerna kostar dubbelt
Kraven har ökat på snabbare handläggning och dokumentation. Samtidigt ökar trycket på socialförvaltningarna från flera håll i samhället.
Utredningar har blivit liggande på hög och inte kunnat fördelas. Kristianstad och flera andra kommuner behöver mer personal och för att klara de ökande kraven tvingas de ta in hyrsocionomer till dubbla priset.
– Det är väldigt vanligt och många kommuner använder sig av detta. Det är en växande bransch i Sverige. Vi har hög kompetens hos våra hyrsocionomer och ibland har de längre erfarenhet. Det är lite aggresiv marknadsföring hos bemanningsföretagen så de lockar över många erfarna socialsekreterare, säger Merete Tillman.
Rekrytering utmaning för kommuner
Marita Frostemark är en av åtta bemanningssocionomer i Kristianstad kommun.
– Rekryteringen är en av de största utmaningarna som kommunerna står inför, säger hon.
Det utbildas många socionomer så det är inte där problemet ligger, tror hon.
– Men om socialsekreterare fick känna att de blev värdesatta och fick en rimlig arbetsbelastning så de kunde känna sig nöjda med jobbet så skulle nog fler stanna, säger Marita Frostemark.