– Vi har helt slut på spermier och har för första gången gjort ett uppehåll i donationsverksamheten, säger Margareta Kitlinski, sektionschef på reproduktionsmedicinskt centrum i Malmö.
Även om fler män anmäler sig framöver blir långt i från alla godkända.
– Man kan ha ett jättebra spermaprov färskt, men vi måste frysa alla spermaprov och testa för olika smittsjukdomar. Sedan kan vi inte använda provet förrän ett halvår senare, säger Margareta Kitlinski.
Donatorerna måste också genomgå en stor utredning med bland annat kurator, läkare och en genetisk analys.
Ekonomiskt tillskott
Region Skåne fick ett ekonomiskt tillskott i samband med lagändringen 2016. Pengarna bidrog till att man kunde anställa mer personal och hålla köerna nere, vilket i sig har skapat andra utmaningar.
– Ett problem är att vi värvar donatorer från ett begränsat närområde men behandlar patienter från andra regioner än Skåne, som Kronoberg och Västra Götaland, på grund av tidigare korta väntetider, säger Margareta Kitlinski.
Det har bidragit till att kötiden i regionen ökat från några månader till upp till två år sedan 2016.
Fakta assisterad befruktning
Den 1 april 2016 trädde lagen om assisterad befruktning för ensamstående kvinnor i kraft.
Två vanliga metoder är insemination där donerade spermier injiceras direkt i kvinnans livmoder, eller provrörsbefruktning (IVF) där äggen befruktas utanför kroppen för att sedan föras tillbaka in i livmodern.
Sedan den 1 januari 2019 är det även lagligt med dubbeldonationer, där kvinnan får såväl donerade spermier som ägg.
Enligt SKR ska regionerna erbjuda tre IVF-behandlingar eller sex inseminationer och behandlingen ska starta innan kvinnan fyllt 40. Kvinnan genomgår också en särskild utredning om medicinska, psykologiska och sociala förutsättningar.
Totalt inleddes 2 237 behandlingar med insemination 2018, enligt den senaste årsrapporten från Nationella kvalitetsregistret för assisterad befruktning. Drygt 45 procent av dem gällde ensamstående kvinnor.
Källa: Regeringen, SKR