Lika mycket skog som landets alla skogshuggare avverkar på ett år, det fällde Gudrun på en natt. En kvarts miljard träd knäcktes som tändstickor i orkanvindarna.

Anders Nilsson utanför Hässleholm gick dagen efter Gudrun ut i sin skog.

– Men jag gick snart hem igen, i chock, berättade han då för Sydnytts reporter för tio år sedan.

Satsat på snabbväxande gran

Idag ett decennium senare klättrar vi upp i ett jakttorn och han pekar ut över planteringen som han med viss tillfredsställelse konstaterar har skjutit i höjd.

– Den här gransorten växer tjugo procent snabbare än vanlig gran och även om jag inte blir den som får skörda så kan jag se den växa, säger Anders Nilsson.

Mer av den stormkänsliga granen

Skogsstyrelsen ville ta tillfället i akt och har bland annat via ekonomiska incitament försökt få mer tall- och lövskog i det  grandominerade skogsbruket men det blev tvärtom. Grandominansen ökade från 80 till 87 procent.

– Vi kan förstå att det var svårt att det varit svårt för skogsbrukarna att samtidigt med dessa påfrestningar byta till nya sorter som löv- och tallskog, men det kan bli framtida problem med granen i form av exempelvis barkborrar, säger Jonas Bergquist på Skogsstyrelsen.

Kommande generationer får avverka

Med skogsbruk följer att den ena generationen sår och den andra skördar. Och det var alltså Anders Nilssons föräldrar som planterat den förödda skogen och det är hans barn och barnbarn som kommer avverka det han nu återplanterat.

Anders Nilsson sätter sig på en rest av Gudruns härjningar, en stubbe.

– Den här visar på hur stor skogen var när Gudrun förstörde allt, säger han när han sveper bort lite snö med handen och tar tag i en ruska på en liten gran.

– Men här har vi den nya generationen.

Ekonomiskt och mänskligt pris

Han var försäkrad men gjorde trots detta miljonbelopp i förlust. Men nästan hälften av skogsägarna var utan försäkringsskydd mot storm.

Sju människor dog i orkanvindarna och elva avled vid uppröjningsarbetet. 18 döda oräknat de förtvivlade skogsägare som till följd av Gudrun inte ville vara med längre.

När vi lämnar planteringen med vad som vi tycker typiska julgranar påpekar Anders Nilsson att dessa snabbväxande får så långa skott och så glest mellan raderna av grenar att de inte lämpar sig för just detta.

– Några julgranar blir det inte, säger skogsägaren Anders Nilsson.