– Sverige har ju på högersidan i Danmark använts för att skrämmas med. Högersidan i Danmark använder Sverige för att visa hur fel allting blir när man är politiskt korrekt, säger Drude Dahlerup, professor i statsvetenskap på Stockholms universitet.
I samband med det svenska valet och den rekordlånga regeringsbildningen var det henne som danska journalister ringde till för en analys av skeendet i Sverige, eftersom hon är danska, statsvetare och har bott 18 år i Sverige.
– Mitt huvudintryck var att alla danska journalister frågade: När blir Sverige som Danmark?
”Islam på hjärnan”
Men Sverige är inte och blir inte som Danmark, är hennes svar. I det som länge varit den stora skiljelinjen, synen på invandring, har Sverige visserligen lagt om politiken. Men debatten om invandring låter fortfarande helt olika i de båda grannländerna. Hon anser att Danmark ”har fått islam på hjärnan”.
- Sverige frågar man sig hur man ska få invandrarna integrerade, det är en mer socioekonomisk frågeställning, men i Danmark handlar det väldigt mycket om islam, islam, islam – att muslimer aldrig kan bli demokrater, säger Drude Dahlerup.
I Sverige är det framför allt Sverigedemokraterna och Moderaterna som lyfter fram danska politiska förslag.
Zonförbud och dubbelstraff
Moderaterna har exempelvis föreslagit dubbelt straff för viss kriminalitet om den är gängrelaterad, vistelseförbud i vissa områden (så kallat zonförbud) och tillfälliga visitationszoner, det vill säga att polisen utan brottsmisstanke ska kunna visitera människor i områden med mycket vapen.
-När vi ser att vi har växande problem i Sverige med en ny typ av otrygghet, så är det klart att vi tar till oss av det som har fungerat i Danmark på det här området, säger Moderaternas rättspolitiska talesperson Johan Forssell.
Strukturerat mot gängbrott
Hans uppfattning är att Danmark har arbetat betydligt mer strukturerat och långsiktigt mot gängrelaterad brottslighet. Redan 2009 lanserades i Danmark åtgärdsprogrammet ”bandepakken” (gängpaketet).
-Sverige och Danmark har ju väldigt nära band, kulturellt, geografiskt och historiskt, och det är klart att när de har jobbat så seriöst med det under lång tid, då blir det naturligt att lära av dem.
Sverigedemokraterna lyfter i stället fram ett annat danskt åtgärdspaket, ”ghettopakken”, där den danska regeringen förra året bland annat föreslog rivning och ombyggnationer i utsatta områden och en statlig reglering av vilka som ska få bosätta sig i dem, för att minska andelen nyanlända i dessa områden.
Öppen debatt
Migrationsdebatten i Danmark präglas av öppenhet, anser Henrik Vinge, Sverigedemokraternas vice gruppledare i riksdagen.
-Man har inte varit lika ängslig och rädd för att lyfta problemen med massinvandringen. Som det är nu får vi lite grann sota för att vi inte har vågat lyfta det tidigare i Sverige, för nu har vi enorma problem med skjutningar, utanförskapsområden och hedersvåld. Man har inte ens i närheten så stora problem i Danmark.
Liksom Johan Forssell påpekar han att det inte bara är Danmark som inspirerar, utan även de andra nordiska länderna.
S inte inspirerat
Svenska Socialdemokraterna kan däremot inte peka på ett enda exempel på inspiration från Danmark.
-Jag kan inte påstå att det skulle vara Danmark vi hämtar inspiration ifrån, säger partisekreterare Lena Rådström Baastad.
Generellt är det svårt att bara översätta ett annat lands politiska förslag och lägga fram dem här, påpekar hon. Dansk socialdemokrati har dessutom gjort andra vägval än S i Sverige, kanske speciellt i migrationsfrågan.
”En varningssignal”
I januariavtalet, som ligger till grund för hur Sverige ska styras den här mandatperioden, fanns ordet flexicurity med. Centern har länge drivit på för detta och inspirationen kommer från Danmark.
-Danmark är både en källa till inspiration för idéer och en varningssignal, säger Martin Ådahl, arbetsmarknadspolitisk talesperson (C).
Han pekar på en välfungerande arbetsmarknad med låg arbetslöshet och god integration av nyanlända som en dansk succé.
Samtidigt anser han att dansk politisk debatt har hamnat snett – diskussionen om invandring har tagit över allt annat och förs på ett populistiskt sätt. Han befarar att det kan bli likadant i Sverige.
-Från att ha varit ett land som vunnit på att vi har förnyat vår modell hela tiden, så kan vi hamna i att vi bara håller på och diskuterar en massa populistiska förslag. Det kan vara ett problem i sig, men framför allt så tar det allt syre från de riktigt allvarliga frågorna som påverkar människors ekonomiska vardag, säger Martin Ådahl.
Fakta: Danskinspirerade förslag i svensk politik
Moderaterna:
Inför en särskild straffskärpningsgrund som kan leda till dubbla straff för vissa brott som har ett samband med uppgörelser i kriminella grupperingar.
Inför zonförbud, som ger polisen möjlighet att förbjuda en person som uppvisat särskilt otrygghetsskapande beteende att vistas på en viss plats.
Polisen ska kunna införa kameraövervakning på brottsutsatta och strategiskt viktiga platser utan tillståndsplikt.
Sverigedemokraterna:
Inför nationellt förbud mot tiggeri och enklare regler för avhysning av illegala bosättningar.
Migrationsverket bör få ett särskilt uppdrag att underlätta återvandring.
Inför språktest och samhällskunskap för medborgarskap.
Inför obligatorisk utvisning vid grov brottslighet.
Centerpartiet:
Inför en svensk variant av dansk flexicurity: Förstärk möjligheterna till vidareutbildning och omställning och förändra arbetsrätten, så att små och medelstora företag inte längre omfattas av turordningsreglerna.
Fakta: Riksdagens Danmarksintresse
Riksdagens utredningstjänst har under 2017 och 2018 fått i uppdrag att ta fram uppgifter om danska förhållanden i följande frågor:
SD har begärt uppgifter om karriärtjänster för lärare i Danmark, Norge och Finland, om Danmarkskanon och om asylansökningar till Sverige och Danmark.
M har begärt uppgifter om tiggeriförbud i Norge och Danmark, om Danmarks utanförskapsområden, om polisen i Danmark samt om studie- och yrkesvägledning i Sverige, Norge och Danmark.
L har begärt uppgifter om reform av polisutbildningen i Danmark.
C har begärt uppgifter om systemen med gode män i Norge, Danmark och Finland.
Under perioden 2008–2018 begärde riksdagspartier och enskilda ledamöter oftare utredningshjälp om Norge än om Danmark.
Källa: Riksdagens utredningstjänst