Det märks redan på förskolor som tvingas slå igen. Och på längre sikt, ska färre arbetsföra personer försörja en större äldre befolkning.

I snitt föder nu svenska kvinnor 1,45 barn. Det lägsta talet sedan mätningarna inleddes. Orsaken är oklar.

– Det finns en nedåtgående trend sedan 2010. Vi ser att den förekommer i hela landet och både bland kvinnor som är födda i Sverige och som är födda utomlands, säger Guadalupe Andersson, befolkningsstatistiker hos SCB.

Störst minskning i Malmö

Allra mest har barnafödandet minskat i Malmö, sett till antalet födda barn. Mellan åren 2022 till 2023 minskade de från 4 595 till 4 429.

Flera kvinnor som SVT pratat med är tveksamma till att bli föräldrar. De flesta nämner klimatet och oron i världen som skäl.

– Hur kommer barnen leva, hur kommer samhället att se ut, säger Sanna Tayari.

Märks i kommunerna

Att det föds färre barn har börjat märkas. Under 2023 fanns det 26 kommuner där det föddes färre än 40 barn. Allra minst antal föddes i Dorotea: 8 barn. Det är mindre än en halv förskoleavdelning.

I Arvika, där föddes 165 barn under 2023, en minskning med nästan 28 procent sedan 2022, har det också börjat märkas.

– Det är jättetråkigt. Det blir ensamt när det inte finns några andra mammor att träffa, säger Patricia Karlsson i Arvika, som är mammaledig med fyra månader gamla Vendela.

Nu stänger förskolor

I Strömsund i Jämtland blir konsekvenserna av det minskade barnafödandet kännbara – förra året föddes bara 75 barn – en minskning med cirka 50. Här stänger två förskolor till hösten och förskolepersonal varslas.

För Sverige i stort var januari i år en rejäl dipp också efter bottenåret 2023. Drygt 7 900 barn föddes – nästan 350 färre än samma månad förra året. Senast det föddes färre barn under årets första månad i Sverige var år 2002. Då var antalet nyfödda strax över 7800 men eftersom befolkningen då var lägre så var den summerade fruktsamheten ändå högre.