Vem är terrordömde Osama Krayem från Malmö

Uppdaterad
Publicerad

Osama Krayem från Malmö dömdes på onsdagskvällen till 30 års fängelse för inblandning i Frankrikes hittills värsta terrorattack då 130 personer dödades den 13 november i Paris.

Den tidigare Malmöbon Osama Krayem, 29 år, pekas ut som självmordsbombaren som backade ur i sista stund vid tunnelbanestationen Maelbeek i Belgien den 22 mars 2016. Han greps i Bryssel två veckor senare och har sedan dess suttit i förvar.

32 människor dödades, samt tre självmordsbombare, och omkring 300 skadades vid attentaten på Bryssels internationella flygplats och vid tunnelbanestationen Maelbeek.

Rättegång i Paris

Några månader tidigare, den 13 november 2015, dödades 130 personer i Frankrikes hittills värsta terrordåd. Osama Krayem var misstänkt för medhjälp till mord, försök till mord och olaga frihetsberövanden som skedde under terrornatten.

Osama Krayems fingeravtryck hittades i lägenheten där Parisbomberna tillverkades och han åtalades för att ha försett angriparna med vapen och logistiskt stöd. Han dömdes på samtliga punkter till 30 års fängelse.

Han ska, enligt åklagaren, samma dag som attentaten skedde i Paris, varit på flygplatsen Schiphol i Amsterdam för att utföra en terroristattack tillsammans med en man från Tunisien. Men av någon anledning återvände männen istället till Bryssel, uppger RFI (Radio France Internationale). 

Radikaliserades i Malmö

Osama Krayem växte upp på Rosengård i Malmö. Han gick byggprogrammet på gymnasiet och spelade fotboll på fritiden.

I 20-årsåldern radikaliserades han och 2014 reste han till Syrien där han anslöt sig till IS. Han poserar med vapen i sociala medier och ska enligt Parisåtalet även vara med i en propagandafilm där en jordansk pilot avrättas.

Han lämnade Syrien med falsk identitet under flyktingströmmen 2015 och var med i en terrorcell som, enligt åtalet, förberedde attentaten i Pars och Bryssel.

Se i videon vad hans vänner i Malmö säger om sin tidigare vän.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.