Under de senaste åtta åren har Christinas 79-årige man Klas fått två strokes och Alzheimers sjukdom. Det har gjort att han är behov av hjälp i de flesta vardagsysslorna.

Bott växelvis hemma

Christina hjälper honom, men sedan tre år tillbaka har han bott växelvis på ett äldreboende så att hon får avlastning.

– Han är inte samma man som jag gifte mig med för 53 år sedan. Det är litegrann som att ta hand om ett barn, men när man är 75 så orkar man inte ha små barn hemma.

När corona kom till avdelningen på ett äldreboende i Svedala valde Kristina dock att inte låta honom flytta tillbaka till äldreboendet.

– Jag vågade inte skicka honom till växelvård. Det fanns inte skyddskläder, de hade inte möjlighet att ta hand om det.

”Jag blev utmattad”

När juni kom hade Klas varit hemma i tre månader och Kristina bestämde sig för att låta honom återigen bo växelvis, två veckor hemma följt av två veckor på boendet. 

– Det är ett 24-timmars jobb. Jag var helt enkelt utmattad så jag orkade inte mer, säger hon.

I juni hade smittan försvunnit från äldreboendet och han fick sitta i karantän på boendet den första tiden. Sedan dess har det inte förekommit någon smitta på äldreboendet, vad hon vet.

– Personalen på boendet har skött det jättebra och jag är väldigt tacksam.

Ny våg känns svår

Fortsätter smittan att öka och tar sig in på mannens äldreboende, tänker hon inte låta honom vara kvar där, trots att det innebär ett hårt jobb för henne.

– Jag känner ett ansvar. Har man nu varit gift i över 50 år kan man ju inte önska livet av honom. Även om jag blir trött av det, så låter jag självklart honom stanna hemma.

Kommer du orka ta hand om honom igen på heltid?

– Det är det som är frågan, orkar jag eller inte?