– Man tänker att någon måste skämta. En liten förening som har samlat in pengar för att hjälpa en människa i svår nöd – och pengarna är frusna! säger Anna Lindberg, Österlens stödförening för flyktingar.

Det var kort före jul som antiterrorbekämpningen nådde Borrby på Österlen. Via sin bank Nordea fick den lilla byns flyktingförening veta att deras överföring på tusen dollar till en skola i Indien stoppats – på amerikansk begäran. Mycket mer än så vet de fortfarande inte.

– Så småningom, efter många e-mejlturer med Nordea, så fick jag förklaringen att – jag tror att de beskrev det som ”amerikansk underrättelseverksamhet”. Det var lite svårt att få veta egentligen vad som händer, och nu är det över en månad sedan vi skickade pengarna. Och nu har jag återigen i dag fått veta att jag måste vänta, säger Anna Lindberg, Österlens stödförening för flyktingar.

De nu frusna pengarna skulle gå till skolavgiften i Indien för en 17-årig afghansk pojke, Abdul, som i fjol utvisades från Sverige. Trots att han aldrig vistades i Borrby valde föreningen att engagera sig i hans fall.

– Hans pappa hade blivit mördad i Afghanistan, medan han var i Sverige mördades hans bror, han visste vad som väntade honom om han skulle komma tillbaka till Afghanistan, så jag blev helt chockad över vilket lotteri det är för många asylsökande här och vilken rättsosäkerhet som faktiskt ibland råder, säger Anna Lindberg, Österlens stödförening för flyktingar.

Farhågorna skulle visa sig befogade, åter i Afghanistan väntade ett halvår av förföljelser och ständig flykt mellan olika gömställen innan Abdul lyckades få utresetillstånd till Indien, där han nu bor och går i skolan med stöttning från Borrbyföreningen.

– Det är en välrennomerad skola, och han har ett legalt pass och han har ett legalt visum och då får vi inte skicka det som vi har lovat, nämligen hans skolavgift, säger Anna Lindberg, Österlens stödförening för flyktingar.

Nordea vill inte ge några kommentarer till varför transaktionen stoppades.

– Jag vet inte orsaken till att den här betalningen stoppades men det är klart att bankerna är skyldiga att följa sanktionsbestämmelser och begår alltså ett lagbrott om man släpper igenom en betalning som sedan visar sig gå till till exempel finansiering av terrorism, säger Tomas Tetzell, chefsjurist Bankföreningen.

SVT: Och banker som är övernitiska – får de någon sanktion?

– Det lär de inte få. Däremot så kanske de inte blir så populära bland kunderna, säger Tomas Tetzell, chefsjurist Bankföreningen.