Biskopen befann sig på en konfirmation i Olofström när han nåddes av beskedet vid lunchtid på söndagen.
– Jag trodde först att det var ett skämt, berättar han. Det var som en blixt från klar himmel.
Han hade inte fått minsta förvarning.
– När man blir biskop blir man alltid tillfrågad, men tydligen inte när man blir kardinal. Det är bara att säga ja tack.
Från Olofström tog han tåget vidare till Malmö där han under kvällen ska närvara vid ännu en konfirmation i Vår frälsares kyrka på Hästhagen. Då fick han tid att fundera.
LÄS MER: Sverige får sin första kardinal någonsin
– Jag var ganska lamslagen måste jag säga. Jag är väldigt glad över att påven tänkt på vår del av världen men samtidigt vet jag inte om jag är vuxen en så stor uppgift.
– Det är typiskt för påve Fransiskus att välja det som står utanför och är långt borta. Han vill ju samla hela världen.
”Högst oväntat”
Påve Franciskus meddelade utnämningen av sammantaget fem nya kardinaler. Förutom det klassiska katolska landet Spanien kommer också Mali, Laos, El Salvador och alltså Sverige, få nya kardinaler.
– Det är högst oväntat, säger Douglas Brommesson, statsvetare vid Lunds universitet.
LÄS MER: Kändisarnas hyllning: ”Underbar människa”
Och utnämningen verkar ha tagit även biskopen själv på sängen. Han hade inte blivit informerad om utnämningen i förväg.
– Det här är en väldigt, väldigt stor överraskning, även om vi haft våra förhoppningar. Biskopen är fantastiskt glad och överraskad. Det är otroligt hedrande, säger Kristina Hellner, kommunikationsansvarig på Stockholms katolska stift.
Ett nytt tänkande
Beskedet var oväntat, eftersom länderna ligger i periferin i den katolska världen. Särskilt Sverige förvånar, eftersom landet har en så tydlig sekulär profil, menar Douglas Brommesson, som forskat kring den katolska kyrkans roll i internationell politik.
– Men det här ligger lite i linje med påvens tänkande. Han har utnämnt kardinaler i länder som är fattiga eller ligger långt från Rom tidigare. Troligtvis är det ett sätt att få perspektiv från andra typer av länder än de klassiska katolska länderna. Man kan tänka sig att det spelar roll att påven själv kommit lite från den geografiska periferin i Sydamerika, säger han.
LÄS MER: Påven: Därför söker svenska män kvinnor från andra länder
Kardinalerna räknas till den katolska kyrkans elit, och agerar som påvens närmaste rådgivare. De kan också vara med i utnämningen av nya påvar så länge kardinalerna är under 80 år. Den katolska kyrkan jobbar ifrån ett riktmärke om att man vill ha cirka 120 kardinaler som är under 80 år av just den anledningen.
Direktkontakt med Rom
67-årige Anders Arborelius kommer att utses till kardinal vid en officiell ceremoni den 28 juni – första gången i historien som en svensk utses till kardinal.
– Jag antar att det är en stor uppmuntran för den katolska kyrkan i Sverige. Påven var ju i Sverige nyligen, och Sverige har på kort tid hamnat i centrum för den katolska kyrkans liv. Det är så klart uppmuntrande. I det interna katolska livet så får man också tillträde till en helt annan arena, man får direktkontakt med Rom, säger Douglas Brommesson.
Rent teoretiskt innebär utnämningen att Anders Arborelius i framtiden själv skulle kunna bli påve.
– Det är att gå händelserna väldigt långt i förväg, säger han och ler.
Fakta: Anders Arborelius
Katolska kyrkans biskop i Sverige Anders Arborelius föddes 1949 i Schweiz men växte upp i Lund.
Han konverterade till katolicismen 1969 i S:ta Elisabeths kapell i Malmö och prästvigdes 1979.
Arborelius blev utnämnd till biskop av påve Johannes Paulus II i november 1998 och biskopsvigdes i december samma år i St Eriks katolska domkyrka i Stockholm.
Han är den första katolska biskopen i Sverige med svenskt ursprung sedan den lutherska reformationen på 1500-talet och blir nu blir Sveriges första kardinal.
Hans valspråk är ”In Laudem Gloriae” – ”Gud till pris och ära”.
Han har en filosofie magisterexamen i moderna språk (engelska, spanska och tyska) vid Lunds universitet och har studerat teologi och filosofi i Brügge och i Rom.
Källa: Katolska kyrkan
Fakta: Kardinaler
Att utse nya kardinaler är en av de främsta maktbefogenheterna hos påveämbetet.
Kardinaler är en elitgrupp av kyrkopersoner som är påvens närmaste rådgivare och som – om man är under 80 år gammal – är med och väljer hans efterträdare.
Vanligtvis är det också en kardinal som väljs till påve, även om det inte måste vara så.
Förutom Anders Aborelius utses Jean Zerbo, Bamako, Mali, Juan José Omella, Barcelona, Spanien, Louis-Marie Ling Mangkhanekhoun, Pakse, Laos och Gregorio Rosa Chávez, Mulli, El Salvador, till kardinaler.
En kardinal är biskopsvigd och är ofta ärkebiskop. Antalet kardinaler varierar, men är oftast omkring 120. Innan de här fem utsågs fanns 222 kardinaler, enligt press.vatican.va, varav 116 är under 80 år gamla.
Källor: Reuters, NE