Matias Osvath är kognitiv zoolog och en av världens ledande experter på kråkfåglar. Sedan tre år tillbaka har han ett korphägn på gården mitt i Skåne. Här studerar han dessa fåglar.

– De flesta kråkfåglar är väldigt skeptiska. De har då en märklig blandning av rädsla för allt nytt och extrem nyfikenhet.  

Tillsammans med människorapor och delfiner så är detta de mest intelligenta  djuren. De är lekfulla, sociala och uppfinningsrika. De anpassar sig hela tiden till sin omgivning. Kråkfåglar finns i Sibirien och på Grönland men också i de hetaste öknarna. De är så smarta att de klarar sig överallt.

– Den övergripande vetenskapliga frågan som är fascinerande är hur dinosaurier som de faktiskt är, för alla fåglar härstammar ur dinosaurierna, kan ha så avancerade förmågor som för 5–10 år sen var unikt mänskliga. Ur ett bredare perspektiv är det ju väldigt intressant för då kan vi lära oss att förstå hur tänkande utvecklas: det som är komplext tänkande och vad krävs för det, hur är det uppbyggt och hur ser det ut, säger Mathias Osvath.

Berättelsen om våra kråkfåglar och deras intelligens är också berättelsen om vår egen utveckling. För 300 miljoner år sedan hade vi gemensamma förfäder. Sedan gick evolutionen åt olika håll – apor blev människor och på en annan gren i evolutionsträdet utvecklades kråkfåglar med sin specifika intelligens.

Forskningen pågår för fullt och Mathias Osvath får inte avslöja resultatet för de måste redovisas i vetenskapliga skrifter. Men han kan säga så här mycket.

– De ägnar sig åt tröst och försoning och allt möljligt.

Men tröst och försoning känns som väldigt mänskliga egenskaper?

– Ja, men det är det egentligen inte. Det har ju sannolikt funnits väldigt, vädligt länge, eller i alla fall empati, har funnits väldigt länge i naturen.  De ser ju ofta vad som har hänt och så drar de slutsatsen hur de andra mår och hur de andra utrycker sig. Och om man då är partner till någon så tröstar man oftast då, men du kan även få tröst från ytterligare en tredje part. Och om två stycken har slagits mycket, till exempel, så kan de sedan försonas efteråt för att det funkar inte att ha ett gruppliv där man inte är realtivt ense. Så försoning är kanske mer ovanligt i djurvärlden, säger Mathias Osvath.

Och Mathias Osvath kallar till och med Siden och de andra korparna på gården för politiska djur.

– De förstår sig på andra: vad de har för aspirationer, eller mål och så vidare, alltså i den omedelbara situationen. Vad andra har för förhållande till varandra och hur man gör för att klättra i hierarkier eller få ut maximalt av den positionen man har, och det är också väldigt, väldigt likt människor och människoapor, säger Mathias Osvath.