Väljarna i Danmarks 98 kommuner gick till valurnorna under tisdagen för att utse sina lokala företrädare.
I huvudstaden Köpenhamn går en över hundra år lång epok i graven då Socialdemokratiet mister sin ställning som största parti. Posten som överborgmästare har S haft ända sedan den infördes 1938.
En tillbakagång på tio procentenheter gör att partiet nu blir omsprunget av rödgröna Enhedslisten. Ungefär lika mycket stöd har S även tappat i större städer som Odense, Århus och Ålborg.
– Enhedslisten blir det största partiet som det ser ut just nu. Det är det parti som ligger längst till vänster här i Danmark. De är gamla kommunister, säger Sebastian Bindesbøll Møller, redaktör på TV2 Lorry i Köpenhamn.
S backar kraftigt
Vinnare nationellt är De Konservative, som ökar sitt stöd med över 70 procent, till 15,2 procent av rösterna i hela landet.
Även det nya högerpopulistiska partiet Nye Borgerlige går framåt och kniper totalt 64 mandat i landets kommuner. Sammanlagt får partiet 3,6 procent nationellt, en enorm klättring från förra valets 0,9 procent.
Nye Borgerliges framgångar sker på bekostnad av Dansk Folkeparti, som får se sitt stöd mer än halverat nationellt. Det invandringskritiska partiet får 4,1 procent av rösterna i kommunerna, ett tapp från 8,7 procent i det förra kommunalvalet 2017. Det betyder att partiet förlorar 60 procent av sina mandat i landets kommuner och endast har 91 mandat kvar. Socialdemokratiet får 28,6 procent.
Kritiska mot konstgjord ö
En av de största valfrågorna i Köpenhamn är den planerade konstgjorda ön Lynetteholm, som ska skapas genom att fylla ut Öresund med avfall. Skyddsvallen Lynetteholm ska klimatsäkra den danska huvudstaden. Enhedslisten har varit den mest kritiska rösten mot projektet.
Även länsstyrelsen i Skåne är kritisk eftersom Lynetteholm försämrar syretillförseln till Östersjön.
I klippet nedan hör du Sebastian Bindesbøll Møller, redaktör på TV2 Lorry, under tisdagen berätta om prognoserna för valet och om största valfrågan:
Fakta: Så gick det för partierna
Preliminära resultat i det danska kommunvalet för folketingspartierna, procentandel av rösterna (förändring i procentenheter och antal mandat jämfört med valet 2017 inom parentes):
Socialdemokratiet: 28,5 procent (–3,9). Antal mandat: 756 (–86).
Venstre: 21,2 procent (–1,9). Antal mandat: 620 (–68).
De Konservative: 15,2 procent (+6,4). Antal mandat: 403 (+178)
Socialistisk Folkeparti: 7,6 procent (+1,9). Antal mandat: 168 (+42)
Enhedslisten: 7,3 procent (+1,3). Antal mandat: 114 (+12)
Radikale Venstre: 5,6 procent (+1,0). Antal mandat: 94 (+14)
Dansk Folkeparti: 4,1 procent (–4,6). Antal mandat: 91 (–132).
Nye Borgerlige: 3,6 procent (+2,7). Antal mandat: 64 (+63).
Liberal Alliance: 1,4 procent (–1,2). Antal mandat: 9 (–19).
Alternativet: 0,7 procent (–2,2). Antal mandat: 5 (–15).
Övriga: 4,9 procent (+0,4). Antal mandat: 122 (+15).
Källa: Politiken