– Jag vaknade på natten och trodde att det brann. Då blev jag rädd och sprang ut, säger ”Mustafa” som bor på asylboendet.
Roger Petersson som är avdelningschef vid Värends räddningstjänst berättar att det bland annat handlat om matlagning, att någon röker eller att hårspray har använts. Men det kan också vara personer som avsiktligt har tryckt igång larmet, vilket P4 Kronoberg var först med att berätta.
– Den mänskliga faktorn kommer alltid att spela en roll så onödiga larm går inte helt att undvika. Men en sak vi kan göra är att flytta på några av detektorerna. Men det är en balansgång, för det är samtidigt viktigt att detektorerna är känsliga, säger Roger Petersson.
13 knapptryckningar
Av de 24 onödiga larm som har utlösts under det senaste halvåret har 13 varit knapptryckningar. Det är inte något unikt att automatlarm utlöses, enligt Roger Petersson, men att det är så många onödiga automatlarm på samma plats är ett stort problem. Räddningstjänsten jobbar just nu tillsammans med asylboendet för att komma till rätta med problemen.
– Vi har gett de boende information om hur de ska göra för att larmet inte ska gå i onödan. De boende har till exempel inte fått behålla sina kokplattor på rummen. Och jag tror att de har förstått nu att det kostar pengar om man får igång larmet när det inte är någon fara, säger Jenny Carmen Soagher, boendevärd vid asylboendet.
Flera boende som SVT har pratat med berättar att det bland annat har handlat om barn som tryckt igång larmet utan att veta vad de gör.
”Mustafa” har tröttnat på att larmet går så ofta.
– Ibland stannar jag i byggnaden när larmet går, men jag tittar ändå ut i hallen så att det inte är någon fara, säger han.
Risk att man struntar i larmet
Just detta är ett stort problem som kan få allvarliga konsekvenser, enligt Roger Petersson vid räddningstjänsten.
– Risken är ju att människor som bor där till slut struntar i att larmet går och inte lämnar byggnaden. Vid larm ska utrymning alltid ske, säger han.
Roger Petersson berättar att den här problematiken inte bara handlar om asylboenden, utan också finns i andra lokaler som till exempel skolor, hotell och industrier.