Achim Grelle är forskare vid Linnéuniversitetet i Växjö och professor i skogens klimatnytta. Han har i många år jobbat med att mäta hur mycket koldioxid skogen avger.

Nu ska han i helt ny forskning mäta hur koldioxidbalansen ser ut i en skog som har fått växa utan att kalhuggas, i ett så kallat hyggesfritt skogsbruk.

– Det här är helt nytt i världen, att man kan mäta koldioxidutbytet mellan skog och atmosfär och vi har nu hittat en skog som är tillräckligt stor för att göra våra mätningar, säger Achim Grelle.

Att kalhygga eller låta skogen stå

Det finns två olika huvudsätt att sköta skog i dag, så kallat hyggesfritt skogsbruk eller genom trakthyggesbruk.

I ett hyggesfritt skogsbruk fäller man de största träden med några års mellanrum och skogen fortsätter att lagra koldioxid. I ett trakthyggesbruk fäller man stora delar av skogen på en gång och då avstannar upptaget av koldioxid under några år, innan skogen har börjat växa igen.

–  När skogen avverkas stannar fotosyntesen av, medan utsläppet fortsätter i ungefär samma takt. Kalhygget är en kolkälla. Efter 15 procent av omloppstiden (som är cirka 60 år i södra Sverige och 100 år i norra red anm.) är upptaget av den återväxande skogen lika stor som utsläppet. Skogen blir en kolsänka igen.

Forskarna är i dag inte helt säkra på vilken metod av skogsbruk som är bäst för vårt klimat utan det får framtida forskningsresultat utvisa. Men för att forskarna ska få en jämförelse så kommer den här skogen där mätningarna sker aldrig att avverkas.