En misstänkt gärningsperson som är under 15 år kan varken åtalas eller dömas. Däremot ger en så kallad bevistalan både den misstänkta och åklagaren möjlighet att lägga fram sin syn på vad som hänt för en domare. Det är sedan domaren som avgör om den misstänkta är skyldig eller inte.

Någon bevistalan kommer dock inte att hållas i ärendet om Duniyos död på HVB-hemmet. 

– Om utredningen kommer fram till att hon är skyldig till mord, så håller jag inte med, säger Tommy Nilsson som är den misstänkta flickans advokat. Då vill jag ha hela händelseförloppet prövat i en domstol.

Svårt att få bevistalan

Möjligheten att hålla bevistalan har funnits sedan 1965 men bara använts tre gånger under de senaste åtta åren. För att det alls ska bli aktuellt måste en begäran först komma från socialnämnden, Socialstyrelsen eller barnets vårdnadshavare.

Sedan fallet då hemlöse Gica hittades dödad i Huskvarna och en 14-årig pojke senare friades från misstankar i en bevistalan, har kraven växt på att det skall användas oftare och göras lättare att genomföra.

Bland andra Barnombudsmannen, flera jurister och sex riksdagspartier ställer sig bakom kraven på en lagändring. Och justitiedepartementet har inlett arbetet med att ta fram direktiv till en utredning av lagen om bevistalan.

Ingen begäran i Trollhättefallet

Men i den 14-åriga flickans fall spelar det ingen roll. Där har ingen begäran kommit från någon av de parter som skulle kunna lämna en sådan. Inte heller åklagaren, Robert Beckard, anser att det behövs.

– I det här fallet är händelseförloppet så klarlagt att jag inte anser att det finns något som en domstol behöver ta ställning till, säger han.

Rubriceringen viktig

Men flickans advokat är av en annan åsikt. Han menar att själva rubriceringen borde avgöras av domstol.

– Det betyder oerhört mycket för flickans framtid om hon får en mordanklagelse med sig eller någon annan rubricering och då vill jag att hela saken dras i domstol, säger Tommy Nilsson. Det handlar om vad hon får för hjälp och vård i framtiden.