För närvarande är det bara provdeltagare med dyslexi eller synskada som kan få utökad provtid på högskoleprovet. När Danny Fransson gjorde provet på Linnéuniversitetet i Växjö i oktober, fick han en anpassad provlokal med en egen provledare.

Men förlängd provtid var det inte tal om, och han kände därför att det var dömt att misslyckas.

– Jag fick tyvärr avbryta provet, säger han. 

Under högskoleprovet var han den enda som gjorde högskoleprovet med hjälp av ögonstyrning. 

– Någon måste vara först. Det finns jobb som går att göra med ALS. Det gäller bara att skola om sig och genom högskoleprovet har man en möjlighet till det, säger Danny, som kommunicerar via sin dator med hjälp av ögonstyrning. 

Danny, 32 år,fick sin ALS-diagnos för 8 år sedan. De flesta med ALS brukar bara överleva mellan tre till fem år, men Danny har den kända professorn i matematik, Stephen Hawking, som förebild. Han hade haft sjukdomen i 55 år, när han dog 76 år gammal.

De var båda väldigt unga när de insjuknade, så Danny tror på ett långt liv.

Kämpar för ändrade regler

UHR, Universitets- och högskolerådet, är den statliga myndighet som beslutar om vilka regler som ska gälla vid högskoleprovet och Danny har vänt sig till dem. 

– UHR har inte hjälpt mig överhuvudtaget och det är bara de som kan få ärendet prövat, säger Danny Fransson. 

Till SVT Nyheter Småland svarar UHR att de ser över möjligheten att utöka anpassning av högskoleprovet till fler grupper, men att det har varit andra frågor som har prioriterats. 

Vill förverkliga sin dröm 

Danny Fransson tror att han skulle kunna skriva 1,5 på högskoleprovet om han fick förlängd provtid, vilket skulle göra att han skulle kunna förverkliga sin dröm. 

– Jag vill plugga till psykolog här i Växjö, för att i slutändan kunna hjälpa andra i samma situation som mig. Det är min dröm, säger han.