I hela Europa pågår forskning om hur matematikundervisningen ska kunna bli mer lustfylld för att ge bättre resultat. Just nu träffas de här forskarna på en konferens på Linnéuniversitetet i Växjö. 

I Sverige har ju resultaten i matematik försämrats de senaste åren. Orsakerna till det är flera och omtvistade.

Lovisa Sumpter, docent på Institutionen för matematikämnets didaktik på Stockholms universitet, tror att mindre ångest och mer glädje skulle få oss att bättre förstå matematik.

– Matematik är ett ämne där många har affektiva komponenter, som till exempel ångest eller andra känslor som är negativa, som dominerar – så att matematiken inte får en rättvis chans, säger docent Lovisa Sumpter.

Förväntningar

Grundtanken är alltså: att tycker vi det är roligt då växer intresset och då lär vi oss mer.

Jeppe Skott från Danmark är professor på Institutionen för matematik på Linnéuniversitetet och han förklarar våra negativa känslor för matte så här.

– Matematik är ett särskilt ämne på många sätt. Det finns särskilda förväntningar inom matematik – att man ska leverera rätt svar. Det är enkelt för eleverna att konstatera om de har gjort mer eller mindre bra ifrån sig – och det skapar en speciell press på eleverna. Och den här pressen är annorlunda jämfört med andra skolämnen, säger professor Jeppe Skott.

Så om vi åtminstone kunde vara mer neutrala inför matematiken, både lärare och elever, då skulle vi kanske lära oss mer, istället för att fastna i fördomar.

– Jag tror att det dels handlar om en kultur, dels om förutfattade meningar om vem som kan vara matematiker. Ofta så tror man att matematiker är Einstein-figurer, medan de allra flesta matematiker ser hyfsat normala ut, säger Lovisa Sumpter och skrattar.

Kreativt tänkande

– Det är ganska vanligt att man tror att om man är duktig på matematik så har man en medfödd begåvning, medan det egentligen handlar mer om stimulans och kreativt tänkande, förklarar docent Lovisa Sumpter.

Men hur ska lärarna lyckas med att väcka vår glädje inför matematiken här i Sverige såväl som i övriga Europa?

Jeppe Skott menar att lösningen egentligen är ganska enkel – även om den ofta är svår att genomföra.

– Vi måste försöka skapa välkomnande mattelektioner där eleverna vågar yttra sig, diskuterar innehållet i matematiken med varandra och ställa frågor till läraren när de inte förstår. Det här är en absolut nödvändighet om vi ska fördjupa kunskaperna i matematik. Dessutom blir det mycket trevligare arbetsmiljö både för lärare och elever, säger Jeppe Skott från Danmark, professor på Institutionen för matematik på Linnéuniversitetet.