Den nu mördade kvinnan hade flyttat till en ort långt bort från sin familj i Lessebo och levde med skyddade personuppgifter.

På sin nya hemort, i norra Sverige, träffade hon vid flera tillfällen poliser och berättade för dem att hon utsatts för våldtäkt av sin pappa, och om olika former av hedersförtryck.

Men i den anmälan som polisen i norra Sverige sedan upprättade, saknades uppgifterna om våldtäkt – trots att flera poliser alltså hört hennes berättelse.

Polisen i Kronoberg fick inte uppgifterna om våldtäkt

Eftersom brotten som kvinnan berättade om hade skett i Lessebo, skickades hennes anmälan till kollegorna i Kronoberg.

Att våldtäktsanklagelserna inte överhuvudtaget nämns i den anmälan, får Erika Gyllenswärd, polisens verksamhetsutvecklare för arbetet mot våld i nära relation, att reagera.

– Våldtäkt är ju ett väldigt grovt brott med tre år i straffskalan och här hade tvångsåtgärder kunnat användas, till exempel att man hade kunnat gripa, anhålla och kanske häkta den här pappan.

Uppgifter om att en person kan ha gjort sig skyldig till våldtäkt påverkar också bedömningen av personens våldskapital, enligt Erika Gyllenswärd. I mordutredningen framgår det att det dessutom att det faktum att flickan berättat om våldtäkten för vänner och bekanta, är en del av motivet bakom mordet.

”Viktig pusselbit i hur man bedömer vidare åtgärder”

Kvinnan hade kontakt med polisens personsäkerhetsavdelning i norra Sverige och i deras anteckningar i hennes ärende, som är en del av förundersökningen kring mordet, har de skrivit in att hon berättat om våldtäkten.

En pusselbit som bör ha funnits med i den strukturerade riskbedömningen som polisen är skyldiga att göra, enligt Erika Gyllenswärd.

– Det blir en helhet viktigt att man får kännedom om allt som den här flickan har varit utsatt för så att man göra rätt bedömningar utifrån det, säger hon till SVT Småland.

I klippet beskriver Erika Gyllenswärd vilka faktorer som polisen behöver ha med i en skyddsbedömning.