I år kommer ungefär 500 gymnasielever i Växjö få ett så kallat feriejobb, ett kommunalt sommarjobb för unga. 2015 var det 1264 ungdomar som hade feriejobb på kommunen, men sedan dess har det skett en minskning varje år.
En del av förklaringen är att arbetsmarknaden är mycket bättre nu än vad den var 2015 och många ungdomar har därför kunnat få andra sommarjobb.
Oliver Rosengren (M), ordförande i nämnden för arbete och välfärd utesluter inte att det också kan bero på de hårdare kraven som Växjö nu ställer. Från 2016 har kraven skärpts stegvis. Nu måste de sökande skriva cv, personligt brev och söka jobb på den ordinarie arbetsmarknaden. Från och med i år krävs också godkända betyg i matematik och svenska eller att man deltar i sommarskola.
– Det kan så klart också handla om att våra höjda krav har gjort att färre söker. Jag tycker att det är helt rimligt att om man vill ha ett garanterat sommarjobb av kommunen, för det är självklara krav när man sedan efter gymnasiet ska söka andra jobb, säger han.
Ljungby kommun saknar krav
I Ljungby kommun har också arbetsmarknaden förbättrats och det har gjort att antalet elever som har ett feriejobb har minskat, men där har minskningen varit ungefär 15 procent de senaste fem åren.
I Ljungby kommun hade de tidigare ett krav på att eleverna skulle söka andra jobb på den ordinarie arbetsmarknaden, men det kravet tog de bort i år. Nu räcker det med att vara skriven i kommunen och ha rätt ålder för att garanteras ett sommarjobb.
– Vi vill att ungdomarna ska jobb hos oss. Vi vill att de ska se Ljungby kommun som första alternativet, säger Jennie Ronefors, ansvarig för feriejobben på Ljungby kommun.
Kan bli fler när konjunkturen vänder
Det finns nu vissa tecken på att arbetsmarknaden snart kan komma att försvagas och det kan påverka antal kommunala sommarjobb för unga i Växjö.
– Då får vi anta att antalet feriejobb ökar igen, säger Oliver Rosengren.
Vad är ett feriejobb?
Feriejobb är kommunala sommarjobb för unga, ofta under 18 år.
Under feriejobbet går ungdomarna under några veckor in i en verksamhet som en extra resurs. Till exempel kan det handla om att jobba fyra timmar om dagen under tre veckor, men det ser lite olika ut i olika kommuner.
Ungdomarna som har feriejobb ersätter ingen ordinarie personal.