Det handlar dels om en liten så kallad falkonkanon, som användes i närstrid och som inte tidigare har påträffats i Sverige, dels om en stor kanon som sprängts av den våldsamma hettan ombord minuterna innan skeppet gick till botten. På kanonen syns kungens vapen i form av dubbla vasakärvar.

På drygt 70 meters djup ligger resterna av Erik XIV:s flaggskepp Mars, som gick till botten 1564 efter en våldsam strid mot skepp från Danmark och Lübeck. Vraket hittades för två år sedan.

Större än Vasa

Skeppet är både äldre och betydligt större än regalskeppet Vasa, och intresset för det är stort. Undersökningarna av vraket leds av professor Johan Rönnby från Södertörns högskola, fem fartyg och 40 personer är inblandade. Samtidigt görs en dokumentärfilm av arbetet.

– Skeppet är legendariskt och mytomspunnet. Akademiker, forskare och djuphavsdykare från olika håll i världen är här, säger Johan Rönnby.

Han berättar att man diskuterar möjligheten att bygga en kopia i naturlig storlek.

– Det hade varit ett roligt slutmål. Men det är kostsamt och kräver att vi gör det gemensamt, alla företag som är inblandade, inklusive högskolan och länet.

Ställs ut

Föremålen som nu tas upp från fartyget ställs ut på Västerviks museum från augusti.

– En stor vattentank väntar på dem där och vi ska analysera dem inför publik, fortsätter Johan Rönnby.

Han berättar att alla fynd bekräftar uppfattningen att Mars exploderade och sedan snabbt sjönk.

– Skeppet är som ett förstelnat tidsögonblick från striden. Vi har även hittat mänskliga rester.

Mars var ett för sin tid unikt fartyg, ett ”flytande träslott”, större än alla andra samtida fartyg på Östersjön.