Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I vintras uppgav mamman att hon och flickorna befann sig i Turkiet. Foto: SVT Design

Barnen fördes utomlands – kommunen tog inte hjälp av UD

Uppdaterad
Publicerad

Kommunen hade kunnat be utrikesdepartementet om hjälp med att få hem flickorna som förts utomlands från sina placeringar. Men varför man inte gjorde det – vill kommunen inte svara på.

Det var i oktober som två minderåriga flickor försvann från sina forsterhem i Halland. De hade i hemlighet placerats där av Älmhults kommun eftersom de riskerade att utsättas för hedersförtryck och bortgifte.

Flickornas mamma, som redan innan bortförandet lämnat Sverige, sade i vintras att de befann sig i Turkiet. Redan då kunde Älmhults kommun begärt hjälp från utrikesdepartementet och turkiska myndigheter – men det gjordes aldrig, visar SVT:s granskning.

Flickor misstänks ha förts utomlands

Haagkonventionen

De länder som är anslutna till Haagkonventionen, som Sverige och Turkiet, har gemensamma regelverk för att lösa situationer med bortförda barn.

– Om ett bortförande var olovligt utifrån lagstiftningen i det land barnet bodde i omedelbart före bortförandet, så ska barnet enligt huvudregeln återföras, utrikesdepartementets presstjänst till SVT.

Om Älmhults kommun begärt hjälp enligt Haagkonventionen, skulle både svenska och turkiska myndigheter kunna leta efter barnen och lyfta ärendet till turkisk domstol, genom ett lokalt juridiskt ombud.

”Inte uttala oss”

Men någon ansökan har inte skickats in, för något av barnen – varför vill kommunen inte att svara på.

– Vi kan inte uttala oss om enskilda ärenden på grund av sekretess, säger Magnus Källström, kommunikationschef i Älmhult.

Flickornas pappa är för närvarande åtalad för att ha fört ut den yngsta flickan ur landet. Dom väntas den 9 juni.

KLIPP: De bortförda flickorna – detta har hänt

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Flickornas föräldrar bedrev en ihärdig kamp mot Socialtjänsten för att få tillbaka sina barn – som i sin tur larmade om våld. Foto: SVT/Storyblocks

Fakta: Ansökan enligt Haagkonventionen

Konventionen är ett viktigt instrument för internationellt samarbete när det gäller olovligt bortförda barn. Drygt 90 länder har tillträtt konventionen.

När UD fått in en ansökan om återförande skickas den vidare till centralmyndigheten i det land där barnet befinner sig.

Centralmyndigheten i det andra landet försöker som regel först få kontakt med den bortförande föräldern för att informera om konventionen och undersöka om han/hon är villig att på frivillig väg återföra barnet till Sverige. Om en sådan lösning inte är möjlig, går ärendet till domstol.

I de allra flesta fall utses ett lokalt ombud, det vill säga en jurist eller advokat, som företräder den svenska parten på plats i det andra landet.

Det domstolen ska ta ställning till är om bortförandet eller kvarhållandet var/är olovligt och om barnet ska återföras eller inte.

Källa: Regeringen.se

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Flickor misstänks ha förts utomlands

Mer i ämnet