Det var efter flera onödiga automatlarm på asylboenden i Ljungby som idén till att anställa informatörer väcktes.

– Vi hade bekymmer på våra boenden, berättar Christer Holmström, brandinspektör i Ljungby kommun. Automatlarm löstes ut av att folk rökte på rummen och lagade mat på egna kokplattor. När de sen täckte över brandvarnarna för att inte lösa ut larm ökade risken för farliga bränder.

Läs också: 24 utryckningar utan brand på samma ställe

Khalil Hani och Rania Shogry fick jobben som blåljusinformatörer via arbetsförmedlingen, och har sedan gått några veckors utbildning hos polisen och på polisutbildningen i Växjö. De har också fått utbildning hos ambulans och räddningstjänst, en vecka på varje ställe, och är igång sedan försommaren.

Akutnummer

– De som kommer nya till Sverige undrar hur det funkar, berättar Khalil Hani. Kulturskillnaderna är stora och många har inte gått i skolan. Vi lär ut akutnummer som 112 och 11414 och även numret till sjukvårdsupplysningen.

Annat som lärs ut handlar om knivlagen och att man inte ska förvänta sig att ambulanspersonal tar av sig skorna. Och att man måste räkna med att manlig sjukvårdspersonal undersöker kvinnliga patienter.

Det är viktigt att sprida hur räddningstjänst, polis och ambulans fungerar i Sverige, menar Christer Holmström. Samtidigt får kommunen en ökad förståelse för hur det kan se ut i de nyanländas hemländer. I vissa länder är till exempel räddningstjänsten en del av militären.

Det finns inga asylboenden kvar i Ljungby kommun, men blåljusinformatörerna fortsätter att göra nytta genom att besöka olika kommunala verksamheter som sfi-utbildningar och skolor.