Det började med att personal i förskolan såg att det var svårt att ta emot asylsökande familjer och barn på ett bra sätt, bland annat satte språket käppar i hjulet. Personalen fick gehör för sina funderingar hos politikerna och för snart ett år sedan öppnade asylförskolan i en källarlokal i folkets hus.

– Det har varit jätteroligt och en ny erfarenhet jag kommer bära med mig hela livet. Vi började med inget och har jobbat fram hela verksamheten själva utan några direkt förebilder att utgå ifrån, säger Lotta Wigstedt, förskollärare.

Tre timmar

Tillsammans med kollegan Helén Almroth driver hon nu asylförskola tre timmar varje förmiddag i veckan. Verksamheten riktar sig till asylsökande eller nyanlända barn mellan tre och fem år och är tänkt som en inslussning i svensk barnomsorg. En stor skillnad mot en traditionell förskola är att även föräldrarna är med.

– Att ha med föräldrarna är viktigt för barnens anknytning och gör dem bättre rustade för resten av tiden inom förskolan eller skolan. Dessutom får både föräldrar och barn en chans att öva på svenskan här och vi pratar mycket om hur det svenska samhället fungerar, säger Helén Almroth.

Trots att det är barn och familjer från flera olika länder på asylförskolan har man inte använt sig av någon tolk.

– Vi har använt oss av appar på telefonen och sen är det alltid någon förälder som kan något ord svenska eller engelska. Men visst har det blivit många skratt när vi inte förstått varandra, säger Helén.

”Barnen kan leka”

Lola Khedr från Syrien pratar däremot bra svenska och brukar komma till förskolan med sina barn.

– Det är jättebra här. Barnen kan leka och vi tränar svenska och får hjälp med allt möjligt.

Hon bor just nu på ett asylboende i Nybro men flyttar snart till Växjö.

– Hade vi inte kunnat komma hit hade vi mest suttit på vårt rum. Kvinnorna hade städat och barnen hade inte gjort något alls.