Många av lärarna som jobbade på Arabyskolan den sista vårterminen 2013 minns den som en av de värsta i sina lärarkarriärer, berättar Monica Forsberg.

– Det var otroligt tufft efter nedläggningsbeskedet. Eleverna blev oroliga och lärarna också. En del lärare tog ju chansen att byta skola så fort de kunde så vi fick mycket mer att göra per lärare.

Kom som en chock

Hon jobbade som språklärare på Arabyskolan, och hon säger att nedläggningsbeskedet kom som en chock för de flesta. Särskilt eftersom skolan alldeles nyligen hade blivit utvald för en av Skolverkets satsningar på skolor med låg måluppfyllelse.

– Innan detta skedde var det ändå en ganska god stämning på skolan, vi hade fått hjälp och stöttning från Skolverket, så alla hade ångan uppe och tänkte att det här ska bli bra. Sen drog ju Skolverket in satsningen. Då blev det uppgivet till stor del, säger hon.

Hur ser du på nedläggningen idag? Var det rätt?

– Det är jättesvårt att säga. Jag känner att integrationen har kanske blivit bättre. Arabyskolan hade blivit en isolerad ö med bara elever från Arabyområdet och det blir aldrig bra. Samtidigt finns det inte skolor så det räcker till idag. Man kan undra om kommunen kollade årskullarna som skulle komma, för snart kommer det att saknas platser på högstadiet.

Inte nödvändigt

Monica Forsberg tror själv att en nedläggning av Arabyskolan hade kunnat undvikas. Hon nämner Rinkebyskolan i Stockholm som exempel på en skola som lyckades vända en negativ trend och förbättra elevernas resultat.

– Ja det tror jag faktiskt. Allt beror på ledning och vilja från kommunen och hur mycket pengar man vill satsa. Allting handlar om pengar i slutändan.