SVT Nyheter Småland lät Helén Nilsson som är sakkunnig i jämställdhet på länsstyrelsen i Kalmar bläddra i leksakskataloger och ta sig en titt in i julhandeln för barn.
Hennes spontana kommentar kring hur leksakerna ser ut och hur de exponeras, är att hon tycker att det är väldigt uppdelat.
– Det finns fokus för vad killar ska leka med och fokus för vad tjejer ska leka med och det är väldigt lite inslag av normbrytande möjligheter, egentligen, säger hon.
– Väldigt lite är neutralt framställt.
Stereotypa bilder
Hon bläddrar i ett par av de julklappskataloger som kommit ganska nyligen. Hon pekar på det hon tycker är bra exempel, där pojkar och flickor syns i samma miljö. Där de båda verkar vara aktiva.
Men andra bilder är mer stereotypa, där flickor omges av rosa färger och dockor och där pojkarna i katalogen omges av klarare färger och andra typer av leksaker.
– Alltså, jag är uppvuxen på 70-talet och jag tycker att det gått bakåt vad gäller könsstereotypisering av leksaker.
– Jag känner inte igen mig i den tydliga uppdelning som finns nu, säger hon.
”Försök nyansera bilden”
Inne i en av butikerna pekar hon på hyllmeter efter hyllmeter med dockor förpackade i rosa kartonger. Hon letar efter någon liten pojkdocka och hittar den till slut. Men pojkdockan är inte klädd i rosa. Den är klädd i blått. Ljusblått.
– Alltså, det är ju inget fel om en liten flicka går all in i prinsessvärlden, men det ska också finnas kanske saker och ting som är kopplade till prinsessvärlden som innebär att prinsessan inte bara är där för att se söt och snygg ut utan hon kan också spela hockey eller vara ute bland hjältar. Så att man försöker nyansera bilden av vad det innebär att vara hjälte eller prinsessa eller trollkarl eller vad det nu kan vara.
Helén Nilssons julklappstips
1) Neutralisera – alla kan göra allt. Låt både pojkar och flickor förstå att de kan göra allt.
2) Gå på intresse – se bakom tradition och könskoppling. Ta reda på vad barnet faktiskt tycker om och är intresserat av.
3) Komplettera – ge ditt barn det den inte trodde önska sig.
4) Konsumentmakt – ställ krav på förändring.