Övergödningen är ett av de stora problemen i Östersjön och det visar sig bland annat i form av algblomning. Genom att anlägga en våtmark kan man fånga upp näringsämnen, såsom fosfor och kväve, innan de rinner ut i havet.
Mycket från jordbruk
I förlängningen handlar det om att få Östersjön att må bättre.
– Det är ingen slump att vi lagt våtmarken just här, utan det kommer ett dike här uppifrån som avvattnar stora delar jordbruksmark, säger Johan Wegenke, projektledare vattenvårdsarbete på Kalmar kommun och pekar. Han forsätter.
– Mycket av de näringsämnen som läcker ut kommer från just jordbruksmark och det är de som till slut hamnar i Östersjön och orsakar övergödning.
Statliga pengar står för kostnaden
Våtmarken i Törnerum är omkring 5 hektar stor och det är den största anlagda våtmarken i kommunen sedan Kalmar dämme. Det är Kalmar kommun och Sportfiskarna som lett projektet som huvudsakligen finansierats med medel från Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.
– Den här våtmarken har kostat omkring 700 000 kronor och det är bra. Det finns en schablon som säger att en våtmark kostar omkring 200 000 kronor per hektar och den är ju fem hektar, säger Johan Wegenke.
Det behöver anläggas fler våtmarker för att kunna stoppa övergödningen i Östersjön och enligt Johan Wegenke krävs det också resurser och bra samarbeten.
– Kommuner, organisationer som sportfiskarna och privata markägare måste göra sådana här åtgärder och det hoppas vi se mer av.
I klippet berättar markägaren Lars-Erik Claesson och Johan Wegenke om fler fördelar med våtmarken.
Här har man anlagt våtmarker de senast åren:
• Våtmark Törnerum, 2020
• Våtmark/sumpskog Kläckeberga, 2019
• Restaurera/utöka våtmark Nyttorp, 2016
• Stävlö våtmark 2014
• Uttökning/förbättring Gräsgärde, 2013
• Våtmark Söregärde, 2009
• Hossmo våtmark, 2008
Dessutom har de anlagt flera olika sorters dammar i ibland annat Ebbetorp, Igellösa och Förlösa.
Källa: Kalmar kommun