Lektor Per Göran Fahlström och tre barn i hockeyutrustning

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Diös och Lenhovdas satsning på ungdomslag i hockey får stöd från forskare. Hör Per Göran Fahlström, lektor i idrottsvetenskap, som menar att svensk hockey skulle bli bättre om det fanns möjlighet för fler att spela längre. Foto: SVT

Forskaren hyllar Diös och Lenhovdas satsning på ungdomslag

Uppdaterad
Publicerad

Per Göran Fahlström, lektor i idrottsvetenskap, menar att svensk hockey skulle bli bättre om det fanns möjlighet för fler att spela längre. Därför välkomnar han att Diö och Lenhovda nu startar nya J18-lag.

– Skulle jag sitta på förbundet så skulle jag vilja att så många som möjligt spelade tills de var 18 år. Då först vet vi vilka som kan bli bra, säger Per Göran Fahlström, från Jönköping och verksam vid Linnéuniversitetet.

Enligt honom är forskningen entydig kring att en tidig uttagning till elit gynnar de som tränat mycket tidigt, som är tidigt utvecklade och som har stort stöd hemifrån.

– Det finns de som blir väldigt duktiga, men som kanske är senare utvecklade och som kanske inte börjat träna hockey mycket lika tidigt. De kan bli minst lika bra på sikt, men risken är att de redan slutat då.

Lyfter fram Joel Persson som bra exempel

Växjö Lakers lagkapten och vinnaren av guldhjälmen för säsongen 2023/2024, Joel Persson, är enligt Per Göran Fahlström ett exempel på vad forskningen kallar en ”late bloomer”.

För att fler spelare ska ha chans att göra samma resa som Joel Persson menar Per Göran Fahlström att elitklubbarna borde ta ett större ansvar för bredden.

– Idrottsgymnasieorterna har sina lag och inför årskurs nio är det väldigt många som byter klubb för att komma in där. Sedan tar man året efter in till gymnasiet och då kanske lika många åker ut igen. De som då flyttar tillbaka, för dem kanske det inte finns något lag kvar för att de klubbarna har så få spelare.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.