För ett år sedan flyttade Eva, som egentligen heter något annat, och hennes familj till ett större boende. I samband med det sökte de plats för sina två äldsta barn på den skola som ligger närmast den nya adressen.

Det första mötet var positivt trots att Eva var tydlig med att båda barnen utreddes för bland annat adhd och att det hade varit ganska stökigt på det äldsta barnets nuvarande skola.

– Både jag och min sambo upplevde att vi blev lovade att det fanns plats, säger Eva.

Men efter att familjen gjort en formell ansökan fick de ett brev från kommunen där det stod att ”önskemålet om placering medför betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter” och att de inte fick någon plats.

– Som tur hade vi förklarat för barnen att de säger att det finns plats på skolan men att vi inte fått något ja än, säger Eva.

Stor besvikelse

När SVT tar kontakt med förvaltningschefen i den aktuella kommunen säger hon att en elev aldrig får nekas plats på grund av det finns ett behov av extra stöd.

– Om det har skett så är det felaktigt, men jag vet att ett liknande ärende var uppe i rektorsgruppen efter ett klagomål från ett föräldrapar. Då blev jag trygg med att alla rektorer vet om att man inte kan agera så här med hänvisning till ett barns specifika svårigheter, säger hon till SVT.

Enligt chefen finns det två olika omständigheter som ger kommunen rätt att hänvisa till ”omfattande ekonomiska och organisatoriska svårigheter”. Det ena är att skolan måste starta ytterligare en klass för att ta emot det barn som söker. Det andra handlar om att andra barn har sökt som enligt den så kallade närhetsprincipen har större rätt till platsen.

Men Evas känsla är att det inte fanns sådana skäl i deras fall.

– Det kändes verkligen som att de väljer bort liksom, säger hon.