I Kalmar och Kronoberg har ett 90-tal verk stoppats med hjälp av kommunalt veto mellan 2014 och 2020, visar statistik i en rapport som beställts av den statliga Energimyndigheten.
Hultsfred är en av de kommuner som använt sig av vetot, senast bara för ett par veckor sedan.
Och trots att de styrande i Hultsfred i grunden är för vindkraft, stoppar man ändå projekt med hjälp av kommunalt veto.
– Vi behöver energi och vi måste hitta olika sätt att få fram miljövänlig energi. Men vi måste lyssna på de som berörs av det hela. Vi kan inte köra över människor som upplever att deras liv förändras radikalt, säger Lars Rosander (C), kommunalråd i hultsfred.
Folkopinionen styrde
I det senaste ärendet där kommunen gick in och använde sitt veto för att stoppa vindkraft, var det folkopinionen som fick Lars Rosander och de andra politikerna i Hultsfred att ändra sig.
Protesterna i Virserum mot de tolv föreslagna verken i Tönshult var högljudda. Och trots att kommunstyrelsen sagt ja till etableringen, blev det ett överraskande beslutet i kommunfullmäktige:
– Vi tog till oss det i fullmäktige, och sa nej till den aktuella ansökan i Tönshult, säger Lars Rosander (C).
Högre verk nu
Rosander menar att man måste lyssna in båda sidor om konflikten mellan de närboende och vindkraftsexploatörerna. Han menar också att förutsättningarna förändras. I kommunens vindbruksplan, som är nästan tio år gammal, gäller för vindkraftverk upp mot 75 meter höga.
– I det här faller gäller ansökan om verk som är 270 meter höga, och de påverkar den upplevda livsmiljön för de boende på ett sätt som förändrar vardagen för många, säger Lars Rosander (C).
Kommunalt veto
Tillstånd för anläggning av vindkraft i en kommun ska enligt miljöbalken ges efter att den aktuella kommunen har tillstyrkt det. Denna bestämmelse kallas till vardags för kommunalt veto.