– Ett vite ska vara kännbart. Det säger Birgitta Hagström, avdelningschef på Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
Hittills i år har drygt 32 000 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige. Totalt har runt 900 anvisats till Kalmar län och runt 650 till Kronobergs län. Nu har flera kommuner börjat larma om att dom har svårt att hitta boende till alla barn och Hultsfred och Högsby har helt satt stopp för mottagande av ensamkommande barn.
Kan anmälas till IVO
Men vad händer då när en kommun slutar ta emot ensamkommande barn? Det är Migrationsverket som placerar barnen i respektive kommun. När en kommun, likt Hultsfred eller Högsby, väljer att inte hämta de anvisade barnen blir de kvar i den ankomstkommun de befinner sig i. Då står det mellan ankomstkommunen och den kommun barnet anvisats till att hitta en lösning. Hämtar de inte en lösning kan ankomstkommunen anmäla den vägrande kommunen till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.
Med eller utan vite
– Då utreder vi hur det ser ut i den kommunen och för en dialog med dem. Det bästa är att kommunen kommer till insikt med att det här är ett problem man har. Gör man inte det kan vi vidta åtgärder, och ge ett föreläggande med eller utan vite, säger Birgitta Hagström, avdelningschef på Inspektionen för vård och omsorg sydöst.
Vid en anmälan till IVO tar myndigheten först en diskussion med kommunen. Hjälper inte det skickar IVO ett föreläggande, en order, om att kommunen ska hitta en lösning. Då kan kommunen antingen välja att lösa situationen och ta emot ensamkommande, eller att överklaga viteskravet.
Ska vara kännbart
– Syftet med vitet är att det ska vara kännbart, det ska inte löna sig att avstå från att leva upp till sina skyldigheter. Vitet kan variera från 500 000 till några miljoner, säger Birgitta Hagström.
Än har bara en kommun överklagat ett sådant viteskrav, och det är Östra Göinge kommun. Efter att kommunen avvisat tre barn skickade IVO ett viteskrav på 500 000 kronor. Detta överklagade kommunen till kammarrätten, som fastställde viteskravet varpå kommunen överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen. Där har ärendet inte prövats ännu.
Östra Göinge har sedan det första viteskravet fått ytterligare två krav. Ett på en miljon kronor, även det har kommunen överklagat. Det senaste var på två miljoner kronor med villkoret att kommunen måste vidta åtgärder senast den 15 december för att vitet inte ska utlösas.
Totalt riskerar alltså Östra Göinge kommun att få betala 3,5 miljoner kronor för sin vägran.