Arkeologernas utgrävningar har nu pågått i 39 år vilket gör det till världens längsta marinarkeologiska undersökning, enligt länsmuseet i Kalmar. Under tiden har mer fakta om vrakplatsen samlats in och Regalskeppet Kronan var inte bara ett av dåtidens största fartyg utan även ett skrytbygge.

Kanoner troligen troféer

Efter analyser av storleken och tyngden på flera kanoner har arkeologerna nu insett att flera kanoner är äldre än Kronan och troligen tagna som krigsbyten.

– Kronan var ett skrytbygge, en manifestation av stormaktstiden. Man bestyckade henne med pjäser som spänner sig från tidigt 1500-tal till 1660-talet. De här kanonerna är troféer som har tagits i krigsbyten. Under 1670-talet skulle man se de här segrarna och stormaktens storhet reflekterades i de här kanonerna, säger Lars Einarsson, projektledare för Kronanundersökningarna.

Fler kanoner finns

Lars Einarsson beräknar att det finns mellan tre till sju kanoner kvar i vraket utanför södra Öland. Man har tagit kontakt med Försvarsmakten, med ambitionen att ubåtsräddningsfartyget Belos ska kunna assistera i att bärga de sista kanonerna.

Finns det något ni saknar med fynden från Kronan?

– En ganska stor del, nämligen fynd från de 90 % som var enkla båtsmän och bösseskyttar. Det har vi grunnat väldigt mycket över. En förklaring kan vara att förpartiet är borta, där kan man ha stuvat mycket delar. Men en annan, kanske troligare faktor är att man av regelmässiga skäl, om man var en båtsman, inte hade med sig mycket saker ombord, säger Lars Einarsson.