Rapporten handlar om hur flyktinginvandringen påverkar den offentliga sektorns ekonomi och det är Finanspolitiska rådet som beställt rapporten. Finanspolitiska rådet är en myndighet vars uppgift är att göra en oberoende granskning av regeringens finanspolitik.

– Flyktingarna tas primärt inte emot av ekonomiska skäl, utan av humanitära. Det vår rapport visar är att det tar lång tid innan flyktinginvandringen blir ekonomiskt lönsamt, säger Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet.

Sysselsättning

I underlaget studeras hur sysselsättning och förvärvsinkomster utvecklats för de flyktingar som blivit folkbokförda i Sverige under perioden 2005-2007.

Fokus är på hur flyktinginvandringen påverkar den offentliga sektorns finanser under åren efter det att flyktingarna blivit folkbokförda i Sverige. Sju år efter uppehållstillstånd i Sverige var knappt 60 procent av männen sysselsatta, medan andelen kvinnor i arbete var något under 40 procent.

Kostnad per flykting

Den offentliga sektorns genomsnittliga totala nettokostnad per flykting uppgår till ca 190.000 kronor första året efter det att flyktingen folkbokförts i Sverige. Efter sju år i landet uppgår den totala nettokostnaden till cirka 95.000 kronor per flykting, skriver Linnéuniversitet i ett pressmeddelande.

Rapporten belyser även det faktum att olika grupper av flyktingar lyckas olika väl på den svenska arbetsmarknaden.

Det är nationalekonomerna Mats Hammarstedt och Lina Aldén vid Linnéuniversitetet som har skrivit rapporten som heter ”Flyktinginvandring – sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser”.