Det är med hjälp av DNA-teknik i kombination med arkeologiska studier som forskare kunnat slå fast att sill från Östersjön fångats på ett ställe men ätits på andra platser. Genom att samla fiskben från olika utgrävningar runt Östersjön kan forskarna se var den simmade när den fångades in.

Fiskben från 800-talet som hittades i den medeltida staden Truso, i dagens Polen, fiskades troligen i danska Bälten, nära hundra mil från Truso, vilket visar att sill tidigt var en handelsvara som exporterades långa sträckor. Även längre söderut i Polen, har arkeologerna hittat sillben som kommer från västra Östersjön.

Fisken var inte bara för husbehov

– Vi har sekvenserat komplett DNA på 40 sillar från 800- till 1600-talet där åldern har bestämts utifrån olika arkeologiska utgrävningar. I fiskens DNA kan vi avgöra vilket sillbestånd som benen kommer ifrån, bland annat utifrån gener för fiskens tålighet för bräckt vatten, säger Carl André, evolutionsbiolog på Göteborgs universitet.

– Fisket var alltså inte bara för husbehov. Förr i tiden fiskades sillen när den lekte och kunde landas relativt enkelt med den tidens båtar och redskap. Helst bör man undvika att fiska sill i lekperioden för att skydda återväxten, säger Carl André.

Överfiske på 1200-talet

Även om medeltidens fiskare saknade dagens moderna trålar så kunde fisket bli väl intensivt även förr i tiden.

Hos den analyserade fisken finns tecken på att det fiskades för mycket på vissa sillbestånd i Östersjön, skriver forskarna i studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS, Proceedings National Academy of Science.

KLIPP: Trots varningar från forskare – politisk majoritet sa tidigare i höst ja till ökat sillfiske i Östersjön