Som det är nu går barn- och utbildningsförvaltningens budget med minus på 7,5 miljoner kronor. Stora barnkullar och investeringsbehov de närmaste åren gör att man måste dra åt svångremmen.
Att man väljer att spara just på förskolan, där man så sent som i juni förra året lade ett lika stort sparbeting, förklarar Marcus Walldén så här:
– Vi har en väldigt kostnadseffektiv gymnasieskola och grundskola, kvar då är förskolan. Det är där vi ser den enda möjligheten.
Ligger bättre än rikssnittet
Om besparingspaketet går igenom i Ljungby kommer antalet barn per pedagog öka från dagens 5,0 barn per helårsarbetare till 5,13 barn per helårsarbetare. Även efter förändringen kommer Ljungby kommun vara en av dem med högst personaltäthet i förskolan i Kronobergs län, och man ligger fortfarande under rikssnittet, som är på 5,2.
– Vi har för höga personalkostnader i förhållande till många andra kommuner. Därför måste vi göra en anpassning, säger Marcus Walldén (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
Facket: ”Hög arbetsbelastning redan idag”
Men att försämra kvalitén i en verksamhet som går bra ser inte facket som ett giltigt skäl till besparingar.
– Vi är förskräckta, säger Jens Krantzén, Lärarförbundet i Ljungby.
Men att gå från 5,0 till 5,1 barn per helårsarbetare – det låter ju inte som så mycket?
– Det kan jag lova dig att det är det ute i verksamheten. Man jobbar redan i dag under en hög arbetsbelastning och trollar med knäna.
Enligt Lärarförbundets beräkningar är det 4-5 helårstjänster i förskolan som påverkas. Än så länge har man inte fått indikationer på att kommunen kommer att varsla om uppsägningar: Främst är det visstidsanställda som inte får förlängt, att vakanser inte kommer att fyllas och att vikariepolen ska användas mer sällan.
Kvalitetssänkning att vänta
Inte bara facket tror att beslutet får negativa konsekvenser: Även Ljungby kommuns tjänstemän konstaterar i SVT:s enkät att beslutet kommer leda till försämringar i kvalitén i förskolan.
Varför vill ni då genomföra det här då?
– Vi har inte mycket att välja på just nu, säger Marcus Walldén (M).
Så gjorde vi undersökningen
I januari skickade vi ut en enkät till landets samtliga kommuner angående ekonomin och eventuella besparingar. Det var en uppföljning av en enkät vi gjorde i höstas då kommunerna var inne i budgetprocessen inför 2020. Många kommuner vittnade då om en ansträngd ekonomisk situation och flaggade för besparingar.
I den uppföljande enkäten ville vi framförallt ta reda på hur välfärden i kommunerna skulle komma att beröras. Vi sökte svar på vilka verksamhetsområden som fått sänkt budget och om det leder till sämre kvalité. Kommunerna fick även möjlighet att utveckla sina tankar i fritextsvar.
204 av landets 290 kommuner svarade, vilket ger en bra svarsfrekvens på 70,3 procent. Spridningen på de svarande kommunerna är god – svarsfrekvensen är hög bland glesbygdskommuner, mindre och större städer. Dock har bara en av våra tre storstäder svarat på enkäten.
32,4 procent av de som svarade uppgav att budgeten inom något av välfärdsområdena blir lägre 2020 än året innan. Med välfärdsområden avses ”Förskola/barnomsorg”, ”Grund- och gymnasieskola”, ”Äldreomsorg”, ”Funktionshindrade” eller ”Individ- och familjeomsorg”.
När det gäller kvalitén svarade 18,6 procent av kommunerna att det kommer att leda till försämringar inom något av välfärdsområdena.
Så svarade kommunerna i SVT:s enkät
Inom vilka verksamhetsområden ligger budgeten för 2020 lägre än föregående års budget?
Välfärdsområden: 32,4 procent
Varav:
Äldreomsorg: 19,6 procent
Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg: 18,6 procent
Grundskola, gymnasieskola och övrig utbildning: 17,6 procent
Inom vilka verksamhetsområden leder de ekonomiska ramarna till försämrad kvalité 2020?
Välfärdsområden: 18,6 procent
Varav:
Äldreomsorg: 10,3 procent
Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg: 8,8 procent
Grundskola, gymnasieskola och övrig utbildning: 10,8 procent
Källa: SVT