Förundersökningen i Markarydsfallet är på över 2000 sidor och polisutredningen är en av de största på många år i Kronobergs län. Trots det saknas avgörande pusselbitar.
70-åringens döda kropp hittades i skogen utanför Markaryd elva dagar efter hans försvinnande. Han hittades bunden med tejp kring händer, fötter och runt halsen. Han låg på mage och med underbenen fixerade mot bakdelen.
Rättsläkaren i fallet skriver i sitt utlåtande att det ”råkade” läget har bidragit till 70-åringens död. Dödsorsaken och dödssättet har dock inte kunnat fastställas eftersom kroppen var hårt angripen av bland annat insekter.
Faktum är att det finns inga bilder, vittnen, DNA eller andra spår som binder någon av männen till 70-åringens kropp eller till fyndplatsen. Detta har varit genomgående besvärande för åklagaren Gunilla Öhlin.
Åklagarens huvudlinje: Utförde mord tillsammans
Männen har setts gå omkring i Markaryd dagen före 70-åringens försvinnande och det finns tillräcklig bevisning på att de haft och brukat hans bil. En av männen har även fastnat på bild när han försökte ta ut pengar från 70-åringens bankomatkort i Stockholm.
Åklagaren har hela tiden hävdat att det är helt uteslutet att andra gärningspersoner tagit 70-åringens bil, bundit och lämnat honom i skogen.
– Självmord, olycka eller annat är uteslutet, säger åklagaren Gunilla Öhlin.
Men bevisläget är besvärande. Åklagaren har inriktat sig på att lägga fram bevisning för att männen agerat gemensamt och i samförstånd, en mycket viktig slutsats eftersom hon kan hävda att man inte behöver utreda exakt vad varje person gjort.
– Det är fortfarande möjligt att dra slutsatsen att männen gjort detta tillsammans, säger hon.
Tidsaspekten
Den sista iakttagelsen av 70-åringen gjordes klockan 16.52 i centrala Markaryd. Då lämnar han en frisörsalong. Nästan en timme senare, klockan 17.50, registreras den första iakttagelsen av de ukrainska männen, körande i 70-åringens Volvo.
– Jag såg att båda männen var stressade när de ankom till parkeringsplatsen med Volvon, säger vittnet Eva som larmade polisen när hon fattade misstankar om att bilen var stulen.
Åklagarens tes är att männen inom loppet av en timme övermannade 70-åringen, stal bilen, körde ut ett par kilometer mot skogen, tejpade mannen ordentligt, gå några, hittade en plats några hundra meter in i skogen att lägga mannen, la honom på kartongbitar och drog en filt över hans kropp, bytte registreringsskyltar och körde tillbaka till parkeringen vid Preem. Det var där männens havererade bil stod parkerad.
– En ensam gärningsman hade behövt mycket längre tid och utredningen ger mycket starkt stöd till denna slutsats, hävdade åklagaren Gunilla Öhlin i sitt slutanförande.
Vägbommen
Den 28 september flyttade rätten ut till Markaryd på åklagarens begäran. En syn på plats hölls, där rätten fick bilda sig en egen uppfattning om bland annat avståndet från centrala Markaryd ut till det skogspartiet där 70-åringens kropp hittades. På vägen måste man passera en vägbom.
Vägbommen presenterades av åklagaren som ett konkret bevis på att männen agerat tillsammans. Det krävdes, enligt åklagaren, minst två personer för att en bil skulle kunna ta sig förbi.
– Vi såg alla att en person behövde fälla ut bommen så att vi alla i bilarna kunde passera, sa åklagaren Gunilla Öhlin under synen på platsen.
Är det fråga om mord?
– Har ett mord begåtts? frågade försvarsadvokaten Tommy Nilsson retoriskt, under hovrättsförhandlingens sista dag.
Om man vill döda en person agerar man kraftfullare och här ville man fördröja att 70-åringen kom loss men avsikten var inte att döda honom.
– Det är inte styrkt att det handlar om uppsåtligt mord och mannen kunde ha dött av en hjärtinfarkt, sa Tommy Nilsson i sitt anförande.
Försvarsadvokaten Torgny Dahlberg sammanfattade åklagarens främsta svårigheter under rättegången:
– Det går inte att komma fram till slutsatser om dödsorsaken och dödssättet. Det finns inga objektiva grunder för att hävda att 70-åringen dödats. Växjö tingsrätts dom bygger på grova uppskattningar och ”rena skära gissningar”, sa Torgny Dahlberg.
Åtalet ska läggas ned eftersom det saknas tillräcklig bevisning om vem som utförde brottet, var hans slutsats.
Skyller på varandra
De båda männen har hela tiden skyllt på varandra. En av männen, Fadey, säger att han fick bilen av sin vän Ivan vid en korsning i centrala Markaryd. Ivan menar att det var Fadey som kom körande i bilen och plockade upp honom.
Fadey erkänner att han visste att bilen var stulen och att han försökt ta ut pengar från 70-åringens bankomatkort. Ivan har erkänt att han stulit registreringsskyltar i centrala Markaryd dagen före 70-åringens försvinnande. Men båda nekar till att ha träffat 70-åringen, misshandlat eller mördat honom.
Faktum är att ingenting binder någon av männen till den döda kroppen eller platsen där kroppen hittades.
– De har alltså all anledning att ljuga, låta bli att berätta sanningen och till och med ljuga. Deras berättelser har inget större bevisvärde, sa åklagaren Gunilla Öhlin i hovrätten.
”Min själ är ren”
Fadey, som åklagaren målat upp som någon form av gruppledare, tog till orda och sa att det svenska rättssystemet saknar objektivitet och kritiserade utredningen som han menar är undermålig.
– Allt bygger på rena fantasier, sa han.
Han bad om ursäkt för att ha kört 70-åringens bil.
– Det är möjligt att jag sålt grejer från bilen och jag vill be om ursäkt för det. Min själ är ren och jag vill förmedla min medkänsla, sa han.
Männen passerade förbi Markaryd på väg mot Danmark och ett sms visar att Fadey ville sälja bilen för 8000 EURO utomlands. 70-åringens bil har aldrig hittats.
Två gärningsmän eller inte?
– Hade allt kunnat utföras av en ensam gärningsman? Ja! sa försvarsadvokaten Tommy Nilsson under sitt anförande i hovrätten.
Tejpandet kan göras av en person på kort tid, det är möjligt att backa in bilen i skogen och inte behöva lyfta kroppen, och det tar inte många minuter att köra ut till skogen och tillbaka till parkeringen, fortsatte han.
Han återkom också till vägbommen och höll förhör med markägaren.
– Kan en ensam person öppna vägbommen, sätta sig i bilen och sen köra igenom?, frågade Tommy Nilsson.
– Det gör jag alltid själv och den stannar i öppet läge när man öppnat den, svarade markägaren.
På fri fot
Männen dömdes i Växjö tingsrätt för mord till livstids fängelse. Åklagaren yrkade i hovrätten att rätten fasställer tingsrättens dom.
Enligt rättsexperten Sven-Erik Alhem är det dock sannolikt att männen frias från de ”tunga” åtalspunkterna, mord och vållande till annans död, efter hovrättens beslut att försätta männen på fri fot i väntan på dom.
– Det kan hända att männen som suttit häktade i flera månader gör anspråk på ersättning, säger Sven-Erik Alhem.
Fotnot: Fadey och Ivan heter egentligen något annat.
Fakta
2020-11-04. Den här artikeln har uppdaterats efter att hovrätten frikände de båda männen den 4 november 2020.