Rättspsyk: Bältningar räddar liv

Uppdaterad
Publicerad

Anita Åkesson som är verksamhetschef på Rättspsykiatriska regionkliniken håller med Bo Hejlskov om att varje bältning är ett misslyckande. Men hon menar att det används för att rädda liv.

När det gäller att emot patienter som är under 18 år så menar Anita Åkesson att de hanterar alla remisser likadant oavsett vilken ålder patienten har.

Men det är ju svårare för dem att hålla kontakten med sina familjer hos er än på en barnpsykiatrisk klinik?

Unga med självskadebeteende

–  Jo men det är ändå vår skyldighet att försöka involvera de anhöriga i vården, säger Anita Åkesson.

Hur ser du på att bälta just den här patientgruppen?

– Ibland måste det tyvärr användas för att rädda patienters liv. Det är något vi jobbar ständigt med att minska.

Bältningarna har ökat

Men under de senaste åren har bältningsfrekvensen på rättspsyk i Växjö i stället ökat. 2010 genomfördes 100 bältningar och 2012 413 bältningar. 2011 var antalet bältningar däremot lågt, bara 25 stycken.  Det visar statistik från Socialstyrelsen. Ändå menar Anita Åkesson att inga bältningar utförs i onödan.

– Att använda tvångsåtgärder mot en patient är ett medicinskt beslut och det är alltid noga övervägt innan det beslutet fattas. Kanske beror det  på att vi har många fler i den här patientgruppen, självskadande kvinnor, nu än tidigare. Det är den kommentar som jag har.

Deltar i projekt

Ni är ju med i projektet bättre vård mindre tvång – varför ökar tvångsåtgärderna ändå på kliniken?

– Vi arbetar på det och tyvärr så är det den sanna verkligheten att det inte går att undvika helt, säger Anita Åkesson.

Bo Hejlskov menar att varje bältning är ett misslyckande, vad säger du om det?

– Tvångsåtgärder är ett misslyckande, det är jag helt med på. Däremot tror jag att det är omöjligt att undvika tvångsåtgärder helt tyvärr.  

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Unga med självskadebeteende

Mer i ämnet