– Jag har bett om att Försäkringskassan och socialdepartementet ska bjudas in igen till utskottet, säger Emma Henriksson, ordförande (KD) i riksdagens socialutskott.
Hon hoppas att de kan komma till nästa möte, den 9 november. En av hennes utskottskollegor, Liberalernas Bengt Eliasson, har begärt att riksdagen ska hålla en, helst, offentlig utfrågning om assistansen. En sådan tar dock längre tid att organisera.
KD har lämnat in en begäran om att riksdagen ska hålla en aktuell debatt i ämnet.
”Be Försäkringskassan ligga lågt”
Sveriges kommuner och landsting (SKL) och förre FP-ledaren och socialministern Bengt Westerberg anser att Försäkringskassan har gjort en alldeles för strikt tolkning av den aktuella domen från Högsta förvaltningsdomstolen. Regeringen måste agera för att rädda assistansen.
– Jag tycker att regeringen snabbt ska utreda nödvändiga lagändringar och i väntan på det be Försäkringskassan ligga lågt, säger Bengt Westerberg till TT och vill se en lagändring redan till våren.
Han framhåller att myndigheten själv larmat regeringen om att den anser sig tvingad att tillämpa domen på ett sätt som strider mot grundtankar i assistansreformen om stöd till funktionshindrade.
Försäkringskassan har varnat regeringen för att domen kan få ”svåröverskådliga konsekvenser för stat, kommun och enskilda” och bett regeringen göra något, med förtur. Uppemot 40 procent, runt 6000 av de lite mer än 15.000 funktionshindrade som har statlig assistansersättning, kan få färre timmar beviljade för assistans för väntetid och beredskap när deras stöd ska omprövas, framhåller myndigheten.
Snabbutredning om lagen
Annika Wallenskog är chefekonom på SKL. Hon säger att regeringen kanske inte ska försöka sig på ministerstyre, men att socialdepartementet borde ha en dialog med Försäkringskassan. Därtill bör en snabbutredning göras för att ändra lagen.
SKL anser att Försäkringskassan har gjort en alldeles för strikt tolkning av domen, som handlar om hur så kallad väntetid och beredskap inom den statliga assistansersättningen ska ersättas. Sådan tid ska, i princip, inte längre ersättas.
– Det blir mer en fråga om särskilda insatser vid behov. Då handlar det inte längre om personlig assistans utan om hemtjänst eftersom man inte kan ha en personlig assistent som jobbar i 20 minuter, är ledig i en timme och sedan jobbar 20 minuter igen. Det går inte att organisera arbetet så, säger Annika Wallenskog.
Wallenskog säger att mycket mer ansvar än i dag hamnar på kommunerna och kommunernas kostnader kommer att öka rejält. De har redan ökat, med några miljarder, på grund av vägledande domar några år tillbaka.
Fakta: Personlig assistans
Lagstiftningen bakom assistansen är en rättighetslag, LSS, som infördes 1994.
1994 hade 6.100 personer statlig assistansersättning. 20 år senare var de över 16.000.
Den statliga ersättningen är till för dem med hjälpbehov över 20 timmar per vecka.
I augusti i år hade 15.156 personer statlig assistans, cirka 1000 färre än samma månad 2016.
Mellan 2000 och 2015 fördubblades utgifterna från knappt 14 till 29 miljarder kronor, om kommunernas och statens kostnader läggs samman. Den statliga assistansersättningen, den större delen, ökade från drygt 11 till nästan 25 miljarder under samma period. Förra året, 2016, minskade utgifterna.
Inför 2016 uppmanade regeringen Försäkringskassan att bidra till att bryta utvecklingen av kostnaderna. I regleringsbrevet till Försäkringskassan inför 2017 togs ordet bryta bort, men regeringen bad myndigheten att ha särskilt fokus på den ökande timutvecklingen.
Hälften av ökningen till 2015 beror på att fler grupper, genom lagändringar vid några tillfällen, har fått möjlighet till personlig assistans. Det gäller bland annat att personer som fyller 65 år har fått rätt att behålla assistans.
Källa: Regeringskansliet, Försäkringskassan