Flera kommuner i Kalmar och Kronoberg uppger att de köper nästan uteslutande svenskt kött. Ändå är nästan hälften av köttet som köps in till skolor och äldreboenden importerat, enligt siffror från Svenskt Kött.

Hur kan det här komma sig?

– Jag tror att den här skillnaden beror på att när siffror redovisas så räknas det på den svenska totalen. I vissa län är politikerna mer angelägna om att ställa krav som liknar svenska krav. Jag tror att det beror på vilken verksamhet man har i länet. I Småland har politikerna gårdarna inpå knuten och ser villkoren för dem, säger Elisabet Qvarford, vd på Svenskt Kött, till SVT Nyheter Småland.

Får inte ställa krav på att köttet är svenskt

EU-regler slår fast att alla producenter inom hela unionen måste kunna lägga anbud i en upphandling och därför får kommunerna helt enkelt inte ställa krav på att det kött de producerar ska vara svenskt. Men det är fritt fram för svenska kommuner att ställa krav på att köttet ska ha producerats på ett sätt som exempelvis stämmer överens med de svenska djurskyddsreglerna.

– Även om man inte kan ställa krav på var varan ska vara producerad kan man ju ställa krav på till exempel djurskydd och social hållbarhet, säger Mattias Ljungkvist, jurist på Upphandlingsmyndigheten.

Generellt lägre krav för nöt och lamm

Alla kommuner i Kronoberg och Kalmar ställer krav på att deras producenter ska ha en restriktiv antibiotikaanvändning. Och så ser det ut i nästan hela landet. 9 av 10 kommuner har också krav på förbud mot svanskupering. Men bara knappt hälften ställer liknande djurskyddskrav för nöt eller lamm.

– Min förhoppning är att de kommunala politikerna i Kronobergs län väljer att prioritera dessa frågor nästa mandatperiod, säger Elisabet Qvarford på Svenskt Kött.