Under utbildningen riktas stort fokus på att framtidens idrottslärare ska få rätt kunskaper för att erbjuda alla elever möjligheten att delta.
– Vi jobbar jättemycket med att studenterna ska lära sig organisera en undervisning som tar hänsyn till olika aspekter som kön, social bakgrund och till exempel funktionsvariationer, säger Martin Wahlstrand som är ansvarig för idrottslärarutbildningen på Linnéuniversitetet.
Felaktig bild av yrket
De flesta som söker sig till idrottslärarutbildningen har en bakgrund från idrottsvärlden som aktiva. Med sig har de ofta en bild av idrottsläraryrket som inte stämmer överens med den som ges på utbildningen.
– Mycket idrott har en väldigt tydlig tävlingslogik. Det blir en ganska stor förändring för många när de kommer hit. För en del kan det ta lång tid att förstå uppdraget i ämnet idrott och hälsa, säger Martin Wahlstrand
När SVT besöker utbildningen håller studenterna, som går första terminen, på med en övning i koordination. Frida Williamsson, som har en bakgrund från föreningsidrotten, vill i framtiden gärna arbeta i högstadiet eller gymnasiet.
– Den stora utmaningen kommer nog bli att få med alla elever. Även de som inte tycker att ämnet idrott och hälsa är det roligaste som finns, tror hon.
För mycket tävling och bollsport
Skolidrotten i högstadiet får kritik. Det är för stort fokus på bollsport och tävlingsmoment som gör att alla elever inte inkluderas, visar Skolinspektionens senaste granskning.
– Det handlar mycket om att jobba med de frågorna i utbildningen och ge våra studenter verktyg och metoder för att få idrott och hälsa som inkluderar alla elever. Det är absolut en stor utmaning för oss, säger Martin Wahlstrand.
Vilka blir dina knep för att få med de eleverna som inte gillar ämnet?
Innan svaret funderar hon.
– Det vet jag inte än så länge. Men det hoppas jag att jag lär mig här, avslutar Frida Williamsson.