– Många sjukhus har samlat olika typer av kirurgiska ingrepp för att höja kvaliteten och patientsäkerheten. Det passar inte in i det gamla regelverket som skulle behöva göras om för att vi ska få fram fler AT-platser, säger Agneta Jöhnk är chef för arbetsgivarepolitiska avdelningen på Sveriges kommuner och landsting, SKL.
Centralisering har alltså gjort det svårare att utbilda läkare?
– Ja, att utbilda läkare men samtidigt har vi troligtvis fått en betydligt bättre sjukvård genom att samla olika typer av kirurgiska ingrepp på färre sjukhus. Men då blir det svårare att följa regelverket. Där menar vi att det är enklare att ändra regelverket än att inte förfina och förbättra sjukvården.
Omgörningen kan ta 10 år
I slutet av förra året fattade riksdagen beslut om att göra om AT-tjänstgöringen till en så kallad bastjänstgöring. Förändringen innebär att läkarutbildningen förlängs med en termin och att de nyutexaminerade kan ansöka om legitimation direkt efter utbildningen, utan att ha gått igenom AT. I stället ska specialistutbildningen innehålla en introduktion som är likadan för alla, oavsett vilken specialitet man väljer att fördjupa sig i.
En viktig orsak till förändringen är att förkorta tiden som krävs för att bli färdig specialist. Men Agneta Jöhnk tror att det kan ta tid innan bastjänstgöring kan införas.
– Det kan ta upp till tio år innan man kan börja med det här med systemet. Det är först nu som riksdagen har tagit det här beslutet.
Fakta om AT
AT står för allmäntjänstgöring och innebär att den som gått klart läkarutbildningen i mellan 18 och 24 månader jobbar på flera olika avdelningar inom vården under handledning. Utan att ha gått igenom AT kan läkarna inte få sin legitimation och inte gå vidare och bli specialistläkare. Enligt lagen är det regionerna som ska se till att det finns tillräckligt med AT-tjänster.
Enligt SYLF:s kartläggning är det kö i alla landsting. Värst är det i storstadsområdena.