David Idermark är skolchef i Mörbylånga kommun. Foto: TT/Peter Magnusson SVT

Skolidrotten ska utökas – trots fullbokade hallar och lärarbrist

Uppdaterad
Publicerad

Nästa läsår utökas skolidrotten i grundskolan med 100 extra undervisningstimmar. Detta som en del i en nationell satsning att öka elevernas rörelse i skolan. En tuff utmaning för många kommuner som brottas med både lärarbrist och hårt tryck på idrottshallarna.

Skolorna som SVT varit i kontakt med tycker att det är bra att idrotten i skolan får mer tid. Men de flesta säger också att det kommer att bli en stor utmaning.

– Satsningen är lovvärd, men i kommunalt perspektiv inte så genomtänkt. Den kommer att få konsekvenser som vi ännu inte riktigt överblickar i kommunsverige, säger David Idermark som är skolchef i Mörbylånga kommun.

Mer idrott i skolan

Skolverket bedömer att utökningen motsvarar cirka 1 000 heltidstjänster och ett ökat årligt behov av idrottshall med cirka 70 timmar per skolenhet.

”Mindre hallar går inte att dela av”

I Mörbylånga är det redan i dag hårt tryck på idrottshallarna och inte alla går att dela av för att ta emot fler klasser samtidigt.

– Vi har några mindre hallar som inte går att dela av. Där kommer vi få se över hur skolidrotten ska bedrivas framöver. Men sen är det också omklädningsrummen som sätter begränsningar, säger David Idermark.

I Kalmar kommun är lokalfrågan också en svår nöt att knäcka. Idrottsläraren Emma Söderblom, med ansvar att utveckla skolidrotten i kommunen, ser inte att mer utomhuslektioner är den självklara lösningen.

– Det tar tid att transportera sig till olika utomhusmiljöer. Sen är det också svårare att bedriva lektionerna på ett större område, säger hon.

Emma Söderblom är ilärare i idrott och hälsa och engelska på Kalmarssundsskolan. Foto: Peter Magnusson SVT

Fysisk aktivitet kan bli teori

Ämnet idrott och hälsa i grundskolan är uppdelat i tre delar: rörelse, friluftsliv och hälsa. Att det redan idag finns en brist på lokaler kan göra att extratiden läggs på teoretiska bitar i undervisningen, menar David Idermark.

– Jag tror inte att det är grundtanken men vi kan bli tvungna till det. Men vi behöver också se över hur stora elevgrupperna kan vara och hitta nya lösningar att använda utomhusmiljöer även på vinterhalvåret. Vi i kommunerna får helt enkelt lösa det, avslutar han.

Men skolorna har en möjlighet till en mjukstart. När höstterminen startar 2019 kommer eleverna i årskurserna åtta och nio att fortsätta med sin gamla timplan tills dess de slutar grundskolan. Så till en början blir det endast i årskurserna sex och sju skolorna kan nyttja de nya timmarna.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Mer idrott i skolan

Mer i ämnet