– Zaida infiltrerade milisen de sista veckorna innan sin död, säger Staffan Lindberg.

I sitt arbete med boken har Staffan Lindberg kommit fram till att Zaida kunde smuggla in en spionpenna till milisen, med hjälp av en person. I gruppen fanns det personer som hon misstänkte hade begått svåra övergrepp och våldtäkter av barn. De ljudinspelningar som spionpennan tog upp visade sedan att den avslöjade skryt och öppet prat om brott som hade begåtts i den grupp av män som hon misstänkte.

– I pennan fanns 11 ljudfiler. På de här ljudfilerna så berättar de män hon misstänkte väldigt uttryckligen om vilka brott de hade begått. De männen hade tidigare inte yppat ett ord om vad som skett, berättar Staffan Lindberg.

Hittades efter hennes död

Men pennan kom inte fram förrän efter Zaidas död.

– Så Zaida fick aldrig de bevisen hon själv letade efter.

När Staffan fick kännedom om pennan hade den, efter hennes död, förts till Öland och Zaidas mamma. Det skulle sedan ta lång tid innan Staffan kunde hitta rätt person som kunde hjälpa honom att översätta filerna.

Tycker inte regeringen gjort tillräckligt

Men med hjälp av den översättningen känner Staffan sig än mer övertygad om att det var Zaidas arbete med att kartlägga dessa män som gjorde att hon mördades.

– Jag tycker att det är anmärkningsvärt att jag som oberoende journalist kunnat hitta detta materialet, samtidigt som FN har missat det. Jag tycker inte att FN gjort tillräckligt i sitt arbete med att utreda vad som hände. Och jag tycker inte att den svenska regeringen gjort tillräckligt för att trycka på FN, säger Staffan Lindberg.

Utrikesdepartementet skriver i en kommentar till SVT Nyheter att de arbetat intensivt med detta ärende ända från början. UD har fokus att klargöra omständigheterna och ställa de ansvariga till svars, bland annat genom nära kontakt med den särskilde utredaren Robert Petit. Ärendet tas också regelbundet upp i FN på olika nivåer, skriver UD i sitt svar.