Tingsryds kommun väljer att ta bort ordet ”brukare” och ersätter det med orden ”omsorgstagare” , ”patient”, ”klient” och ”deltagare”, beroende på vilken insats personen i fråga använder sig av.

Att vissa inte gillar ordet brukare beror sannolikt på att det associeras till ordet missbrukare, tror Maria Lindgren, lektor i svenska språket på Linnéuniversitetet.

– Brukare är inget nytt ord men har använts framför allt sammansatt med andra ord. Det betyder att man använder något. Man kan använda en bil, en maskin eller bruka jorden. Man kan använda en drog eller alkohol eller knark. I socialtjänsten handlar det om att använda tjänster helt enkelt, säger hon.

Skulle vara positivt

Själva tanken med ordet, när det infördes i den officiella terminologin, var däremot att skapa positiva associationer och att bidra till en bild där den som tar emot insatser från kommun eller sjukvård är i centrum, som ett aktivt subjekt.

– Jag var med i den diskussionen när man valde ordet brukare. Då trodde man att det här skulle bli något positivt, att nu skulle man verkligen bruka de här tjänsterna och inte som ”patient” tålmodigt vänta på och utstå vad samhället ger en, säger hon.

Orden som Tingsryds kommun vill ersätta ”brukare” med, har också sin historia – och sina associationer (se faktaruta). I mångt och mycket har kommunen anammat de ord som antingen användes tidigare, eller används i lagstiftningen kring socialtjänst och hälso- och sjukvård, säger Maria Lindgren.

Behöver komma underifrån

Att beslutet i Tingsryd tagits till följd av reaktioner av dem som faktiskt använder kommunens tjänster borgar dock för att det är ett språkbruk som är här för att stanna.

– Ofta så behöver nya ord komma nedifrån, från användare, för att det ska anammas. Det blir svårare om det kommer uppifrån. Jag kan tänka mig att i Tingsryd är det här en reform som kommer just underifrån, från de som jobbar, anhöriga och de som är brukare nu. Så det kan nog bli bra, säger Maria Lindgren.