Liberalerna fick i Januariavtalet igenom ett förslag som går ut på att det försök med betyg från årskurs fyra som startade 2017 utvidgas. Ett försök där bara totalt 14 skolor i hela landet deltar.

– Det är för få som är med i den här försöksverksamheten och det kommer inte att vara några generella slutsatser som man kan dra, säger Liberalernas skolpolitiske talesperson Roger Haddad.

I klippet förklarar Roger Haddad varför han inte är bekymrad över kritiken.

Kritik mot att rektor får bestämma

Men i förslaget finns det delar som inte faller i god jord hos remissinstanserna. Många kommuner är kritiska till att det blir upp till rektor att besluta om betyg ska införas redan från fyran. Rektorer är eftertraktade på arbetsmarknaden och byter ofta jobb och det kan enligt kommunerna leda till att en och samma skola har olika regler år från år.

Andra remissinstanser pekar på att den utvärdering av betyg från årskurs sex som Skolverket gjort, inte ger tydligt stöd för att betyg i lägre åldrar är positivt för elevernas kunskaper. Ytterligare andra säger att de vill att det nuvarande försöket ännu inte är utvärderat och att de vill se de resultaten innan fler skolor involveras. Men Roger Haddad är inte bekymrad över kritiken. 

Inte bekymrad över remissvaren

– Det är ju ingen hemlighet att några av de här remissinstanserna var negativa redan när vi införde betyg från årskurs sex. Men där ser vi att det här fått positiva resultat när det gäller elevernas ansträngningar, man anstränger sig mer.

80 procent av eleverna som Skolverket intervjuade säger mycket riktigt att de jobbar hårdare när de får betyg. Men lärarna som intervjuades i rapporten uppgav att det var främst högpresterande elever som blev motiverade av betygen. För lågpresterande var effekten till och med i vissa fall den motsatta.

Alli Klapp, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, ger hela idén om tidigare betyg tummen ner. Hör hennes argument här.