– En alarmerande utveckling, säger Bo Norrving, professor vid Lunds universitet och landets ledande expert på strokesjukdomar.

Trenden med en svag ökning av stroke bland yngre är tydlig, uppger forskaren. Det ser likadant ut i Norge, Danmark, England och USA.

Vad beror ökningen bland unga på?

– Man tror att det främst beror på livsstilsfaktorer som stress, övervikt, mindre fysisk aktivitet och sämre kost. Är man stressad har man också sämre möjligheter att leva hälsosamt.

Det låter som att ansvaret ligger på människan själv?

– Nej, det är ett delat ansvar. Man kan själv göra saker för att minska risken, men det finns sådant som inte är möjligt att påverka. Därför är det inte nån vits att lägga skuldbördan på en patient som har insjuknat. Hos yngre personer är det fortfarande så att det är riskfaktorerna som spelar en viktig roll, men det är också inte helt ovanligt att vi INTE hittar nån orsak alls.

Men att en tjej som Lilian på 41 år får stroke, hur vanligt är det?

– Det är ovanligt, men inte sällsynt. Det här är nåt som visar att det är viktigt att förebygga stroke tidigt i livet. Men man kan få stroke av olika anledningar, så det går inte att säga att man får skylla sig själv.

Är det svårare att diagnostisera en stroke i lillhjärnan?

– Ja, hur man känner igen en traditionell stroke lärde vi ut i AKUT-kampanjen, som t ex att vara uppmärksam på om ena delen av ansiktet är sned, om armen på ena kroppshalvan inte går att lyfta eller om personen har svårt att säga en enkel mening. Men vid stroke i lillhjärnan kan det vara lurigare. Den kan ge yrsel och balanssvårigheter. Kan ge sluddrigt tal. Eller att man har svårt att koordinera rörelserna i den ena sidan av kroppen. Men allt akut som inträffar från hjärnan ska göra att man misstänker stroke.

Hur viktigt är det att komma in snabbt?

– Mycket viktigt. Vi har möjlighet att ge propplösande behandling upp till ungefär 4,5 timmar från insjuknandet. Men ju tidigare behandlingen sätter in, desto bättre. Därför ska ambulansen med högsta prioritet in till sjukhuset. Och under färd ska sjukhuset briefas så att man är förberedda och kan röntga och sätta in behandling direkt.

Vad kan det betyda om det går ett par timmar extra i sådana här fall?

– Det kan göra avgörande skillnad.

Om man får en stroke i 40-årsåldern så har man en väldigt lång bit kvar av livet med sviter av stroken. Hur påverkar det livet?

– Ibland handlar det om svåra funktionshinder, men det kan också vara sådant som inte är så allvarligt, men kan vara väldigt besvärande. Det är vanligt att man ständigt känner sig trött, att inte kunna koncentrera sig, att det är jobbigt med för mycket intryck. Och är man i ett läge i livet med barn och familj är det klart att det påverkar vardagen väldigt mycket.