– Jag har full respekt för att de här nya tuffare kraven är en utmaning för klubbarna, men det är också otroligt viktigt med de här reglerna som vi tillsammans har satt upp i hockeysverige och som hela hockeyrörelsen har ställt sig bakom. Det handlar ju om att kvalitetssäkra och säkra produkten svensk elithockey, säger Anders Larsson ordförande i Svenska ishockeyförbundet.

”Reglerna är fastlagda”

Men vad händer om ni hamnar i ett läge där hälften av lagen inte fixar kraven?

– Jag varken tror eller hoppas att vi hamnar i en sådan situation. Reglerna är fastlagda på Svenska ishockeyförbundets förbundsmöte och är ju ingenting som kan ändras under resans gång.

Samtidigt bekräftar Anders Larsson att förbundet just nu sitter ner med de olika ligorna för att diskutera framtida lösningar.

– Vi har ju avtal mellan förbundet och ligorna och de avtalet löper till 2020, men vi sitter ner och diskuterar både ekonomiska och tävlingsmässiga förutsättningar och försöker hitta olika lösningar, säger han.

Skillnader i intäkter

En försvårande omständighet för att klara de nya licenskraven är skillnaden i intäkter i de båda ligorna SHL och Hockeyallsvenskan.

Ligabidraget till SHL-klubbarna, där tv-avtalet ingår, hamnar på runt 45 miljoner kronor årligen. För lagen i Hockeyallsvenskan hamnar motsvarande bidrag på runt 2,3 miljoner.

Förhandlingar pågår

– SHL har varit väldigt framgångsrika med att kommersialisera sin liga och har ett tv-avtal som nått nya höjder. Vi behöver en stark förstaliga, men det är klart att vi behöver en stark och framgångsrik andraliga också, säger Anders Larsson.

Men kan det komma mer pengar till Hockeyallsvenskan?

– Naturligtvis ingår det i diskussionen vi för. Jag tror att det är viktigt att titta på hur vi kan kommersialisera de olika delarna i svensk hockey ytterligare. Självklart så både kan och vill SHL vara med och ta ansvar för helheten, säger Anders Larsson.