Det var under ett besök i Södertälje inför förra valet som nuvarande statsministern lovade att driva frågan om att regeringen skulle erkänna folkmordet i dåvarande Osmanska riket – om Socialdemokraterna skulle vinna valet. I en intervju med Assyria TV sa han:
– Har vi fattat beslut i riksdagen så ska vi naturligtvis fullfölja det. Det är absolut min målsättning.
Men idag, sju år efter att riksdagen erkänt folkmordet, har regeringen ännu inte velat ta i frågan. SVT har sökt statsministern vid flertalet tillfällen de senaste veckorna för en kommentar men han vill inte medverka. Och trots att vi varken föreslagit en dag eller tid svarar hans pressekreterare att han inte är ”tillgänglig”:
”Men du kan ta kontakt med riksdagsgruppen för en kommentar om partiets ställningstaganden” skriver pressekreteraren i ett mail.
”Stort svek”
På Assyriska och Syrianska riksförbundet, med tusentals medlemmar över hela landet, är besvikelsen påtaglig.
– Det är självklart ett stort svek och det är problematiskt på många sätt eftersom det är ett brutet löfte, säger Kara Hermez, ledamot i Assyriska riksförbundet.
Även Syrianska riksförbundets ordförande, Habib Dilmac, är inne på samma linje.
– Efter Löfvens löfte var hoppet stort och alla pratade om att det äntligen ska ske ett framsteg i frågan. Så besvikelsen efter det där går inte att beskriva. Vi tror inte på politiken längre på samma sätt som vi gjorde tidigare, säger han och fortsätter:
– Men vi har inte bara blivit svikna av Socialdemokraterna. Vi har även blivit svikna av Carl Bildt och Fredrik Reinfeldt i samma fråga.
Tror du att det här kommer påverka hur era medlemmar röstar?
– Ja, absolut. Många känner sig så svikna efter det vallöftet så de har totalt tappat förtroendet för Socialdemokraterna, säger Kara Hermez.
Så här svarar Utrikesdepartementet:
Utan tvekan begicks omfattande övergrepp mot den armeniska folkgruppen och andra minoriteter under första världskriget i det sönderfallande Osmanska riket. Skildringarna av vad som hände är fruktansvärda.
Regeringen gav år 2015 Stockholm Center for International Law and Justice i uppdrag att på en principiell och allmän nivå belysa relevanta rättsliga, historiska och andra aspekter på förhållningssätt och benämningar i anslutning till historiska massövergrepp. Rapporten visar hur svåra och mångfasetterade dessa frågor är. I rapporten diskuteras också en rad olika förhållningssätt. I rapporten görs också en tydlig uppdelning mellan förhållningssätt till samtida respektive historiska massövergrepp.
Regeringen instämmer i den allmänna uppfattningen i rapporten om vikten av överväganden om hur ett svenskt agerande kan tänkas påverka parterna i konfliktdämpande och försonande riktning. Enligt rapporten är regeringsuttalanden som fastställer historiska fakta inte helt oproblematiska. De kan uppfattas som styrande för forskningen och strida mot den akademiska principen om kritiskt tänkande. I fråga om massövergreppen i det sönderfallande Osmanska riket är det viktigaste att de berörda gemensamt analyserar och kommer fram till ett förhållningssätt till övergreppen.
Rapporten visar hur viktigt det är att lära av historien för att förhindra upprepning av massövergrepp i vår samtid. Detta är en fråga om respekt för folkrätt och mänskliga rättigheter som är grundläggande i svensk utrikespolitik.