Karin Eklind ser klara fördelar med att hela grannskapet har någorlunda koll på vilka det är som rör sig i området. Både för tryggheten men också för grannsämjan.
– Man fick ju läsa på lite innan om vad det handlar om, och det är ju väldigt enkla och jordnära råd om hur vi ska arbeta och verka tillsammans.
”Ska inte jaga småkillar”
Själva idén med Grannsamverkan kommer från USA och landets så kallade neighborhood watch. Men Karin Eklind tror att det även kan jämföras med tidigare bondesamhällen i Sverige.
Ser du något problem med att samhället tar ett allt större ansvar?
– Jag tror inte att det här är någon större skillnad mot förr när man kände sina grannar. Och det är ju inte meningen att vi ska springa runt med batonger och jaga, låt oss säga småkillar, det handlar inte om det.
– Det handlar om att lära känna sina grannar.
Små saker gör skillnad
Dessutom menar hon att det inte behöver bli krångligare än vad det är.
– Om någon granne reser bort under vintern kan man skotta undan snön framför dörren. Om man inte orkar det kan man i alla fall trampa upp några fotspår så att det ser ut som att någon är kvar.
Om grannsamverkan
Enligt en undersökning gjord 2016 av Demoskop på uppdrag av SSF Stöldskyddsföreningen är 23 procent av landets radhus-och villahushåll aktiva i Grannsamverkan.
Motsvarande siffra för bostadsrätter och flerfamiljshus är 11 respektive 6 procent.
Grannsamverkan är den enda brottsförebyggande metoden som har effekt på brottsligheten, enligt Stöldskyddsföreningen som är huvudman för Grannsamverkan i Sverige.
Grannsamverkan leder till minskad brottslighet, enligt en forskningsgenomgång som Brottsförebyggande rådet gjorde 2008. Enligt rapporten minskade brottsligheten med 16-26 procent.
Källa: SSF Stöldskyddsföreningen/Demoskop.